Företag i fokus:

Fritidsgården behöver inte kosta 100 miljoner!

Fritidsgård Ronna

Illustration: Södertälje kommun.

Man kan tro att Skanska, som skall bygga fritidsgården för nära 100 miljoner kronor, har skrivit försvarstal och replikmanus till Marie Lindeberg, chef för kultur – och fritidskontoret, samt även till Krister Mellström, VD på Telge inköp och Maria Rydholm på Telge fastigheter.

För jag utgår ifrån att ingen av dessa personer ansvariga för att hantera denna affär har någon som helst erfarenhet inom byggnation och dess verkliga kostnader, utan man har helt utgått ifrån den verklighet som byggherren presentar och satt priserna därefter.

Vi hör fraser som: Vi har inte byggt fritidsgårdar på länge. Därför kommer hyran att bli så hög som ca 535 000 kr per månad, dvs 6 400 000 kr per år.

Ett annat svepande skäl som anges är ”Putinpriser” på byggmaterial, det skall förklara den höga byggkostnaden menar man på. 

Joakim Granberg, Realistpartiet.

För er som kan något om byggnation så vet ni att själva materialkostnaden i bygget av denna fritidsgård är ca 30 % av den totala kostnaden, de resterande 70% av pengarna som faktureras Telge fastigheter av Skanska kommer att vara för så kallad projektering (där lägger man sjukt högt pris), sedan är det timdebitering för arbetsledare, snickare, målare och övriga hantverkare för att montera ihop gården.

Så ja visst påverkar ökade materialkostnader totalkostnaden, men inte i den utsträckning man får det att låta som, den stora överdebiteringen ligger i skyhöga projektering och genomförande kostnader.

Att bygga en fritidsgård skall inte kosta ca 83 000 kr per kvm, det kostar en bostad i centrala Stockholm, inte en nyproduktion av en fritidsgård i Södertälje!

Problemet med dessa överpriser är i grunden skapat av Telge själva, det börjar redan vid upphandlingsförfarandet – 10 stora byggbolag offererade om att få bygga fritidsgården, men man utformar kravställningarna så rigorösa så att varken Peab eller NCC passerade nålsögat och kunskapsnivån för att kunna bygga en fritidsgård, Peab skall bygg klar kanalen för några miljarder, men att bygga en fritidsgård klarar den inte av anser Telge inköp, det var endast Skanska som var tillräcklig kunniga för att få jobbet.  Så redan i steg 1 så fanns det endast ett enda företag kvar i upphandlingsprocessen av de 10 som ansökt.

Fritidsgården i Ronna. Illustration: Södertälje kommun.

Skanska kunde nu i ensamt majestät förklara för dessa tjänstepersoner, upphandlare och övriga amatörer om varför man måste ha 10 miljoner för att planera jobbet (projektering) och sedan skall man ha 12 miljoner till för räntor på pengar som man inte fått ännu, Indexhöjningar, risker (Kan nån förklara detta för mig, vilken risk är det dem tar som får 100 millar för att bygga en gård?), inköp av en bio bod och konstnärlig utsmyckning…TOLV MILJONER! –  Så totalt ca 22 miljoner på löst hopplockade fraser som kanske låter bra, men jag vet att det inte behövs planeras för 10 miljoner för att bygga en fritidsgård, bara en sådan sak gör mig förbannad!

Sanningen är att om någon kunnig person planerat upphandlingen av denna fritidsgård så skulle den med de ökade materialkostnaderna ha hamnat på max 50–55,000 kr per kvm.

Enkel matematik säger att om Telge fastigheter betalar mindre för byggnationen av fritidsgården så blir ju hyran för densamma lägre för kultur och fritidskontoret.

Nu när moderaterna har satt sig i knät på Socialdemokraterna så hade jag ju hoppats på att M åtminstone skulle sätta stop för detta enorma penningslöseri inom våra inköp.

Gör om upphandlingen nu!

Joakim Granberg
Realistpartiet, 2e vice ordf. i Telge inköp ifrån januari 2023

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 12:51
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Regnfritt midsommarfirande – Detta år var blötast

Midsommar-Pexels

Det var spridda skurar runt om i landet på midsommarafton i år. I Södertälje och Nykvarn var det dock ett regnfritt midsommarfirande, vilket historiskt sett inträffar ungefär två av tre gånger enligt Newsworthys genomgång av väderhistoriken vid SMHI:s mätstationer.

Torkan är svår i stora delar av landet, och många längtar nog efter mer regn. Men just under midsommarfirandet brukar uppehållsväder vara välkommet. Så hur vanligt är det att det regnar på midsommar i Södertälje? Vid mätstationen Södertälje har det fallit minst en millimeter nederbörd under 33 procent av alla midsommaraftnarna sedan 1945.

Blötast var midsommarafton 1996 där det under ett dygn föll 19,5 millimeter regn. Samma år Södertälje kammade Gnesta hem nederbördsrekordet. Hela 39,6 millimeter föll det under ett dygn.

En genomsnittlig midsommarafton i Södertälje har haft en dygnsmedeltemperatur på 15,8 grader. Temperaturen har dock varierat betydligt, med en lägsta temperatur på 9,3 grader år 1987 och en högsta temperatur på 22,6 grader år 1970.

År 1970 nåddes den allra högsta temperaturen på midsommarafton, då termometern visade 31,8 grader. Det året var rekordvarmt i stora delar av landet. Historiskt sett har maxtemperaturen överstigit 20 grader på midsommar ungefär vartannat år. Åtta gånger av 72 har temperaturen varit över 25 grader.

MåttRekordMidsommaraftonMätstation
Varmast (högsta dygnsmedel)22,6°1970Södertälje
Kallast (lägsta dygnsmedel)9,3°1987Södertälje
Varmast (högsta maxtemperatur)31,8°1970Södertälje
Kallast (lägsta maxtemperatur)11°1987Södertälje
Regnigast19,5 mm1996Södertälje
Blåsigast (högsta medelvind, 10 min)8 m/s1959Tullinge A

Värden från midsommarafton respektive år, oavsett vilket datum den inträffade. Midsommarafton inträffar sedan 1953 alltid fredagen närmast efter den 19 juni, innan dess den 23 juni.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 juni 2023 08:30
Senast uppdaterad: 25 juni 2023 00:53

Skyddad yrkestitel för undersköterskor införs

Undersköterska Vård Hemtjänst Pressbild: Vardaga

Pressbild: Vardaga

Nu blir undersköterska en skyddad yrkestitel inom vård och omsorg. Från och med den 1 juli 2023 krävs ett bevis från Socialstyrelsen för att få använda titeln.

Tidsbegränsat anställda och nyanställda efter den 1 juli 2023 måste ansöka om skyddad yrkestitel för att arbeta som undersköterska. De som saknar bevis kan istället arbeta som vårdbiträden. Semestervikarier kommer inte kunna anställas som undersköterskor sommaren 2023, utan föreslås istället anställas som vårdbiträden.

De som är anställda som undersköterskor med tillsvidareanställning före denna datum behöver dock inte bevis fram till den 30 juni 2033. Detta gäller oavsett om man är utbildad i eller utanför Sverige. Ansökan om skyddad yrkestitel kan göras först från och med den 1 juli 2023.

Enligt Socialstyrelsen får de med skyddad yrkestitel använda titeln undersköterska och ha fast omsorgskontakt inom hemtjänsten, men inte de som saknar skyddad yrkestitel.

Nyanställda undersköterskor med tillsvidareanställning behöver också ha ett bevis om skyddad yrkestitel efter den 1 juli. I vissa fall kan anställningsbevis fungera som styrkande dokument för övergångsregeln. Annars kommer de anställas som vårdbiträden även om de är utbildade undersköterskor.

Timvikarier och visstidsanställda som för närvarande är anställda som undersköterskor kommer att behöva omanskaffas som vårdbiträden innan den 1 juli för att fortsätta arbeta inom verksamheten.

På Socialstyrelsens hemsida kan du läsa mer om den nya skyddade yrkestiteln för undersköterskor.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 juni 2023 04:00
Senast uppdaterad: 24 juni 2023 22:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors