Företag i fokus:

Statsministern jämför våldet i Södertälje med London

skärm

Skärmdump. Regeringen.

På tisdagsmorgonen presenterade den nya regeringen ”Tidöavtalet” som ska bekämpa och förebygga brott i hela landet. – Nu är det dags att gå från ord till handling, säger statsministerns Ulf Kristersson under pressträffen.

Tidöavtalet är regeringens gemensamma projekt för kraftfullt bekämpa den grova brottsligheten och beskrivs som den största offensiven mot organiserade brottsligheten i modern tid.

Straffreduktionen för de som är över 18 år ska tas bort, dubbla straff för gängkriminella och ett förslag om ett system med anonyma vittnen för att bryta tystnadskulturen. Det är några av förslagen som regeringen presenterade på tisdagsmorgonen.

– Farliga människor och våldsverkare i samhället ska få klart för sig att det kommer vara riktigt besvärligt att vara kriminell i det Sverige som vi nu styr, säger Jimmie Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare.

Ett annat förslag är att införa visitationszoner för att stoppa våldet i landet. Utredare har fått som uppgift att lämna förslag, som ska redovisas 22 januari 2024, på hur ett system med tidsbegränsade och geografiskt avgränsade visitationszoner kan införas i Sverige. 

Totalt har regeringen arbetat i nio veckor med trygghetspaketet för att stoppa den grova organiserade brottsligheten i landet. Hittills i år har det inträffat 378 skjutningar och 104 har skadas.

– Och det bara fortsätter, ingenting talar för att det här kommer att vända. Det här kommer att fortsätta tills vi vänder den här utvecklingen, säger statsministern Ulf Kristersson.

I Södertälje har totalt sju personer mördats under året.

Statsminstern jämför dödskjutningarna i Södertälje med Storbritanniens huvudstad.

– Vi har 60 döda i skjutvapenvåld hittills i år. Vi har lika många döda i skjutvapenvåldet i Södertälje som hela London, det säger nånting om dimensionen på hela det här problemet, säger Kristersson.

Men även förebyggande instats presenteras i led med det långsiktiga arbetet. Ett av dem är att man vill införa lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete till alla kommuner. Redan på torsdag ska en proposition beslutas. 

Ett av de förebyggande insatserna är att ingripa mot unga som faller ner i brottsligheten – insatser mot barn utan vårdnadshavarnas samtycke. Idag kan socialtjänsten besluta om öppna insatser till barn som fyllt 15, den åldersgränsen vill regeringen sänka till 12 år. 

– Vi har länge talat vikten av att kunna gripa in tidigare och tydligare, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson.

Ulf Kristersson avslutade pressträffen med sända ett besked till de som är oroliga för brott och de som begår brott.

– Nu börjar bokstavligt talt paradigmskiftet. Det här är steg för steg en förändring av svensk politik mot den grovt organiserad brottslighet och vi kommer inte ge oss, säger statsministern Ulf Kristersson.

Läs även: – Tretton skjutningar i år – Sju med dödlig utgång

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 december 2022 15:01
Senast uppdaterad: 20 december 2022 15:01

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors