Företag i fokus:

Dyr elräkning väntar – Så mycket har hushållen i elstöd

Eluttag

Foto: Alexander Isa

Det dyra elpriset ser ut att hålla i sig inför vintern och även in på det nya årsskiftet. Det nya elstödet ser dock inte ut att vara allt till större hjälp då den äts upp av de höga priser.

Regeringens elprisstöd kommer, som det ser ut nu, att gå till hushåll och företag i elområdena 3 och 4 i södra Sverige, Södertälje och Nykvarn inkluderat.

Hushåll i Södertälje har rätt till en ersättning motsvarande 50 öre per kilowattimme för den förbrukning som hushållet hade mellan oktober 2021 och september 2022. Exempelvillan med en årsförbrukning på 20 000 kilowattimmar skulle alltså få 10 000 kr i bidrag. 

I det sydligaste elområdet skulle motsvarande villa få 13 400 kronor i stöd. Trots det går 58 av 62 kommuner södra sverige mot lägre elräkningar än Södertäljes genomsnittliga villahushåll om vi beaktar historisk förbrukning. 

Stödet utformades utifrån dynamiken som rådde på elmarknaden under slutet av 2021 och början av 2022 då priserna ofta skilde sig markant mellan söder och norr. Men under den senaste månaden har skillnaderna inte varit lika kännbara. Prissnittet för december ligger på 3,23 kronor i nordligaste Sverige, jämfört med 3,96 i syd.

– Norra Sverige kom relativt lindrigt undan förra vintern. Det är först nu som elpriserna har blivit riktigt höga i norr. Med tanke på att elstödet i grund och botten syftar till att hjälpa elanvändarna betala sina elräkningar så vore det rimligt att det nu även gäller norra Sverige, säger Björn Björnson, som är chef för affärsutveckling på Godel.

Han tror att priserna ändå kommer att gå nergå sikt

– En viktig förklaring är att det blåst väldigt dåligt den senaste månaden, samtidigt som isläggningen har tagit tid. Det är svårt att säga vart priserna tar vägen, men förhoppningvis är det vi ser nu något av en tillfällig pristopp i norr.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 december 2022 10:50
Senast uppdaterad: 22 december 2022 11:07

KLART: David Batra blir årets julvärd

SVT-1

Foto: Janne Danielsson/SVT

I år välkomnar SVT en ny julvärd, den kända skånska komikern och författaren David Batra, som fortsätter den långvariga traditionen sedan 1959.

– Det känns både lustfyllt och lite pirrigt att få hedersuppdraget att vara svenska folkets kompis på självaste julafton. Jag har tillbringat en stor del av mitt liv på stå-upp scenen och nu får jag äntligen gå upp på julens största scen och sitta ner hela kvällen, säger Batra.

Varje år sedan 1959 har Sveriges Television utsett en julvärd för att leda julfirandet i rutan. I år har turen kommit till David Batra, den välkända komikern och författaren från Skåne, att axla denna ärofyllda roll.

– David Batra älskas av publiken både för sin humor och sin förmåga att lära oss nya saker. Han står för modern folkbildning när den är som allra roligast. David må vara världens sämsta indier men han kommer att bli en fantastisk julvärd, säger Eva Beckman, säger SVTs Eva Beckman på presskonferensen.

Batras karriär omfattar en rad framträdanden i populära SVT-program, däribland underhållande kunskapsprogram som ”Sov gott”, ”Hårt väder” och ”Världens sämsta indier”, samt humorserier som ”Komiker utan gränser” och ”Kvarteret Skatan”.

Batra, känd för sin humor och charm, förväntas ge en unik prägel till årets julfirande och ge tittarna en minnesvärd julupplevelse.

Tidigare julvärdar
2022 – Babben Larsson
2021 – Tareq Taylor
2020 – Lars Lerin
2019 – Marianne Mörck
2018 – Kattis Ahlström
2017 – Lotta Lundgren, Erik Haag
2016 – Sanna Nielsen
2015 – Gina Dirawi
2014 – Henrik Dorsin
2013 – Petra Mede
2012 – Sara Dawn Finer
2011 – Kalle Moraeus
2010 – André Pops
2009 – Lisbeth Åkerman
2008 – Lasse Kronér
2007 – Anne Lundberg
2006 – Ingvar Oldsberg
2005 – Blossom Tainton
2004 – Ernst Kirchsteiger
2003 – Lotta Bromé
2002 – 1972 Arne Weise (inte 1979, 1988, 1989, 1990)
1971 - 1959 Bengt Feldreich

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 november 2023 11:44
Senast uppdaterad: 14 november 2023 11:44

Kritik mot anstalt efter anmälan från utpekad ledare

Kriminalvården

Bild: Kriminalvården.

En JO-anmälan i fjol från en utpekad ledarfigur för Södertäljenätverket resulterar nu i viss kritik mot anstalten Kumla. JO finner att Kriminalvården i flera fall har lämnat uppgifter inom ramen för utredningen som inte visat sig stämma.

32-åringen Abraham Aho, som polisen pekar ut som ledare för ett kriminellt nätverk i Södertälje, är dömd till 9 år och två månaders fängelse för ett flertal grova brott. Sedan den januari 2022 sitter han på Kumla-anstalten där han direkt placerades i avskildhet.

Våren 2022 anmälde han anstalten för flera missförhållanden, vilket nu leder till att Justitieombudsmannen riktar kritik mot Kriminalvården.

I anmälan framförde 32-åringen bland annat att anstalten hade öppnat hans post. Han begärde också att få ringa sin advokat, särskilt inför en domstolsförhandling som skulle äga rum två dagar senare, då de behövde kommunicera. Dock fick han avslag på detta begäran, men enligt anstalten, som JO krävde ett yttrande från, hade de inga uppgifter om att 32-åringen hade lämnat in ansökningar om att få ringa sin advokat.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

I ett annat fall ringde advokaten anstalten tidigt på förmiddagen och ville nå 32-åringen som vid tidpunkten inte var tillgänglig enligt anstalten. Men advokaten blev inte uppringd förrän ungefär 20 minuter innan avdelningen skulle stänga klockan 18:00, vilket advokaten kritiserade starkt som ”under all kritik”.

Detta har resulterat i negativa konsekvenser både för de intagna och deras advokater, enligt anmälan skriven av advokaten.

Anmälan resulterar nu i viss kritik mot anstalten Kumla. JO ser visserligen ingen grund för de lämnade klagomålen, såsom systematiskt granskad post, men finner att Kriminalvården i flera fall har lämnat uppgifter inom ramen för utredningen som inte har visat sig stämma.

”Genom utredningen i det här ärendet har det blivit tydligt att det i anstalten Kumla förekommit brister när det gäller dokumentation i olika sammanhang. Förutsätter att anstalten följer upp både att personalen känner till vilka åtgärder som ska dokumenteras och att dokumentationen kommer till stånd.”, skriver JO i den riktade kriten mot anstalten.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 november 2023 11:03
Senast uppdaterad: 14 november 2023 12:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors