Företag i fokus:

Spelbolagen i Sverige förbereder sig på en ny marknad från och med 2023

321304457_1392559767948192_6174378986117042392_n

Sedan den 1 januari 2019 gäller en ny svensk spellag som har ställt tuffare och mer tydliga krav på alla spelbolag i Sverige. För att beviljas en svensk licens behöver man uppfylla ett antal krav som framgår i den svenska spellagen. Om man inte lever upp till kraven kan det bli tal om sanktioner, böter och andra straff från myndigheten Spelinspektionen, som har i uppdrag att kontrollera den svenska spelmarknaden. Efter ett par år med mer eller mindre samma regler inom ramarna för den svenska spellagen sker ett antal förändringar inför 2023.

Som svensk onlinespelare går det att vända sig till både svenska och utländska casino för att spela om pengar. Det är med andra ord fullt lagligt att som svensk spela hos ett casino som saknar licens i Sverige. Däremot finns det vissa nackdelar med att vända sig till den här typen av aktörer.

En av sakerna är utländska casinon utan licens inte behöver förhålla sig till den svenska spellagen och vad Spelinspektionen säger. I praktiken innebär det att politiken förlorar sin makt över dessa spelbolag och den globala spelmarknaden helt enkelt ligger utanför deras kontroll. Som spelare innebär det här att man inte kan förvänta sig samma skydd som när man spelar hos ett spelbolag med svensk licens.

Spellagen som råder i Sverige trädde i kraft den 1 januari 2019 och ambitionen var då att införa en större kontroll. Man kan myndigheten Spelinspektionen uppdraget att kontrollera och följa upp spellagen, för att säkerställa att den följdes och verkade som önskat. Ett av de huvudsakliga målen var att få till ett större fokus på ansvarsfullt spelande. Det var också det tydligaste kravet som ställdes på alla spelbolag som ville ha en svensk licens. För att beviljas en sådan krävdes att man anslöt sig till flera olika verktyg som finns till för att skydda spelarna.

Förändringar av spellagen inför 2023

Spellagen har haft många positiva effekter på spelmarknaden, men enligt rapporter från Spelinspektionen är spelandet i Sverige fortfarande väldigt utbrett både när det gäller spel hos casinon med licens och utländska casinon som saknar licens i Sverige. När det gäller spelandet hos utländska casinon är det svårare att få någon konkret, detaljerad insyn och från svensk håll finns en osäkerhet kring det.

Men när det gäller den svenska spelmarknaden och spelbolagen som har licens i Sverige finns det fortfarande makt från politiskt håll, att få insyn och reglera spelmarknaden enligt egna önskemål. Det här sker löpande och det innebär att spellagen i sig inte är faktisk. Den kan nämligen förändras, till följd av politiska beslut som tas i Riksdagen.

Det är precis vad som har skett inför 2023. Då kommer det nämligen att införas ett antal förändringar av spellagen. Ambitionen från socialdemokratiskt håll, som var det parti vars företrädare la fram motionen i Riksdagen, var att få till ännu fler förändringar av spellagen. Men när den folkligt valda församlingen i Riksdagen skulle rösta slutade det med att merparten av förändringarna nekades. Däremot lyckades man enas om några förändringar.

Det är primärt ett par saker som kommer att förändras. Dels sker det vissa mindre förändringar som gäller kassaregister för förtröelsespel. Det krävs från den 1 januari 2023 inget tillstånd för att som exempelvis butik ställa ut förströelsespel till sina kunder.

En annan förändring som sker är att det nder 2023 kommer att krävas ett tillstånd för att hantera spelprogramvara. Detta är en förändring som träder i kraft först den 1 juli 2023, när det andra halvåret på 2023 ska inledas.

Större anpassning för spelbolag än spelarna

Så vad kommer förändringarna att innebära för spelarna? Förmodligen inte särskilt mycket. Den som tycker om att spela hos casinon med svensk licens kommer inte märka någon större skillnad. Precis som stora delar av spellagen kommer den primärt att drabba spelbolag och andra aktörer som är inblandade i den svenska spelmarknaden. För deras del handlar det om att anpassa sig till det nya regelverket.

Man kan också tänka sig att det kommer att ske fler förändringar på spelmarknaden framöver. Det återstår att se om det är förändringar som har en större påverkan på spelarnas upplevelse, eller om det fortsatt primärt är operatörerna som behöver göra anpassningar.

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 december 2022 03:00
Senast uppdaterad: 9 januari 2023 19:09

Vendela från Södertälje Ridklubb till finalen i Jönköping

2d

Vendela Häll Löfvenius. Foto: Privat

Nästa vecka inleds finalen av Agria Pony Trophy i hoppning på Jönköping Horse Show. En av dem som har kvalificerat sig hela vägen till finalen är Vendela Häll Löfvenius från Södertälje Ridklubb.

Agria Pony Trophy Hoppning är en populär tävling för ponnyryttare mellan 10 och 18 år. Under säsongen har ponnyryttare från hela landet tävlat för att kvalificera sig till finalen på Jönköping Horse Show. I år satte tävlingen nytt rekord med över 200 deltagande ponnyekipage under kvalsäsongen.

Totalt 47 olika ridklubbar är representerade bland de kvalificerade ekipagen till finalen. Flest antal kvalade ekipage kommer från Föreningen Mantorpsryttarna, Kungälvs Hästsportklubb och S.T.O Ryttarsällskap som alla har fyra ekipage vardera klara för den prestigefyllda finalen.

Vendela Häll Löfvenius med hästen Camber Dan från Södertälje Ridklubb är ett av ekipagen. Hon är en av över 200 ponnyryttare från hela Sverige som har deltagit i den intensiva kvalsäsongen för att nå finalen.

– Det är min första tävling i en stor arena, så jag ska göra mitt bästa för att uppnå en så felfri, snabb och stabil runda med min häst som möjligt, säger Vendela.

Finalen av Agria Pony Trophy på Jönköping Horse Show äger rum mellan den 31 oktober och 5 november.

Skribent: Lucas T.

(ANNONSLÄNK)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 11:56
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:31

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors