Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

DEBATT: Var ska de äldre i Södertälje bo i framtiden?

Anna-Bergendahl

Anna Bergendal, expert, äldreomsorg, Vårdföretagarna. Foto: Pexels/Pressbild

Vårdföretagarna presenterade nyligen en prognos som visar att 28 000 platser på äldreboenden behöver tillkomma till år 2032 över hela landet. Det motsvarar omkring 460 boenden under perioden – en byggtakt vi inte är i närheten av idag. Det är alarmerande siffror som kräver omedelbar handling. Det är inte frågan om att krisen inträffar år 2032. Krisen är här och nu. Det byggs helt enkelt inte tillräckligt med äldreboenden.

Redan idag upplever många sköra äldre och deras anhöriga att det är svårt att få plats på ett äldreboende. Detta skapar en enorm oro. Att hänvisas till en osäker kö när kroppen inte längre orkar är ett svek mot det samhällskontrakt som vi har i Sverige. Har man jobbat och betalat skatt hela sitt liv ska det finnas omsorg när man behöver den. Lika självklart som det är för vartenda barn att garanteras skolgång i det här landet och att få välja sin skola, eller för oss vuxna att vända oss till och välja vårdcentral när vi är sjuka. Lika självklart ska de äldre garanteras omsorg på äldreboende och rätten att välja var man vill bo.

Södertälje är en av de kommuner som i Boverkets enkät uppger att de redan idag har brist på äldreboenden. Och vad värre är tycks man inte kunna tillgodose behoven varken på två eller fem års sikt. Det är naturligtvis helt ohållbart. Många frågar sig säkert om politikerna har en plan för att bygga bort bristen? Det svaret måste politikerna kunna ge.

”Där äldres behov och önskemål får styra utvecklingen blir utfallet oftast väldigt positivt”

Alla goda krafter behöver nu samverka för att få i gång byggandet. Det går att undvika en framtida boendekris för de äldre. Våra medlemsföretag verkar över hela landet för att tillgodose behoven. Vi kan dessutom konstatera att kommuner som öppnat upp för privata utförare mer sällan har brist, särskilt i LOV-kommuner där äldre garanteras valfrihet. Där äldres behov och önskemål får styra utvecklingen blir utfallet oftast väldigt positivt.

Våra medlemmar är redo att bidra med sin kompetens och erfarenhet av att bygga och driva äldreboenden. För skattebetalarna är det ofta en bra affär. Våra undersökningar visar att privata aktörer är ett kostnadseffektivt alternativ för kommunen samtidigt som kvaliteten på omsorgen är hög. När fristående utförare anlitas besparas också kommunen mycket arbete, men framför allt den stora investering ett bygge innebär.

Att det ska finnas tillräckligt med platser på framtidens äldreboenden och att de äldre ska kunna välja sitt äldreboende borde vara en självklarhet. Men då måste ansvariga politiker agera. Enligt SCB:s prognos ökar antalet äldre över 80 år från dagens cirka 4 500 till 5 700 år 2032. Hur ser byggplanerna ut för de styrande politikerna i Södertälje? Vilket svar har ni till de oroliga äldre och deras anhöriga? Det är många Södertäljebor som väntar på ett svar.

Anna Bergendal,
expert, äldreomsorg, Vårdföretagarna

Läs även: Planerna på nytt äldreboende i Lina pausas

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Företag i Nykvarn riskerar stora böter

Byggarbetsplats lyftkran

Arkivbild

Ett bolag står inför kritik och rättsliga konsekvenser efter att ha misskött situationen när en anställd skadades allvarligt i en arbetsplatsolycka. Den anställde, som tvingades säga upp sig på grund av bolagets brister i arbetsanpassning och rehabilitering, krävs skadeståndestånd.

Den anställde, som började arbeta hos bolaget i Nykvarn 2019, drabbades av en allvarlig arbetsplatsolycka i maj 2022. Han skadade sig svårt under bilningsarbete utan adekvat utbildning eller utrustning. Bolaget anmälde inte olyckan korrekt och brast därmed i sitt rehabiliteringsansvar enligt arbetsmiljölagen och socialförsäkringsbalken.

Efter olyckan upprättade inte bolaget en plan för återgång till arbete eller undersökte möjligheten till anpassat arbete, vilket förvärrade den anställdes situation enligt facket Byggnad som stämmer bolaget.

Enligt facket utsatte bolaget även den anställde för kränkande meddelanden och påstod felaktigt att han var skyldig bolaget pengar. Enligt utredningen som genomfördes under hösten 2022 upptäcktes ett flertal hotfulla sms som bolaget skickat till den anställde. Där framgick det meddelande om att ”skulden ökar, att det ska betalas ränta och att några personer ska komma förbi och hämta pengarna.”

En stämningsansökan upprättades mot bolaget vid Arbetsdomstolen.

Bland annat krävs bolaget, med säte i Nykvarn, att betala cirka 42 000 kronor för utebliven lön, men också betydande skadestånd. Bolaget krävs även att betala den tidigare anställde 50 000 kr för brott mot lagen om anställningsskydd, 50 000 kronor för kollektivavtalsbrott, samt att bolaget ska betala förbundet 100 000 kronor i skadestånd för brott mot kollektivavtalet.

Rättelse:
Arbetsdomstolen har inte dömt bolaget, vilket det tidigare framgått. Enligt bolaget själva kommer kravet att överklagas.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 december 2023 09:00
Senast uppdaterad: 29 december 2023 17:55

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors