Företag i fokus:

Så ser flyktingmottagningen ut i Nykvarn och Södertälje

MIGRATION Gustav Gatu, Newsworthy

Foto: Gustav Gatu, Newsworthy.

Mottagningen av ukrainska flyktingar har jämnats ut över landet sedan lagen ändrades. I Nykvarn och Södertälje finns det nu färre än i juni. 

Av de 8 miljoner människor som flytt Ukraina sedan Rysslands invasion i februari har drygt 50 000 kommit till Sverige och i slutet av december fanns knappt 39 000 personer som hade skydd under massflyktsdirektivet i Migrationsverkets system. Av dem fanns 620 i Södertälje och 44 i Nykvarn.

Under flyktinghösten 2015 fick en del kommuner oproportionerligt många asylsökande placerade i kommunen. För att få en jämnare fördelning av boendeplatserna över landet trädde en ny lag i kraft den 1 juli: Kommunerna ska ordna boenden till dem som flytt Ukraina enligt fördelningstal som Migrationsverket tagit fram, baserat på bland annat befolkning, arbetsmarknad och hur många nyanlända som kommunen redan tagit emot. 

Så många har fått kommunalt boende i Nykvarn och Södertälje

Södertälje kommun fick ansvar för 87 platser, varav 80 hittills har fyllts. Hade de kommunala platserna fyllts jämnt över landet borde Södertälje ha haft 57 – alltså 23 färre – i sina boenden.

Graf: Newsworthy.

Migrationsverkets huvudscenario för 2023 är att 15 000 skyddsökande från Ukraina kommer till Sverige och regeringen har beslutat att maximalt 7 100 får anvisas till kommunerna, vilket ryms inom de ännu inte fyllda platserna för 2022. För Södertäljes del rör det sig om sex platser, förutom de 80 personer som redan finns i kommunens boenden. I Nykvarns rör det sig om 32 platser.

Jämnare än i juni – men fortfarande skillnader

Innan den nya lagen trädde i kraft fanns knappt 34 500 personer med skydd under massflyktsdirektivet i Migrationsverkets system, ojämnt spridda över landet. I en handfull kommuner fanns inga ukrainska flyktingar alls, medan till exempel Högsby kommun, med knappt 6 000 invånare, hade tagit emot närmare 150 stycken. I slutet av året var spridningen inte lika stor – enligt Migrationsverkets siffror fanns ukrainska flyktingar i alla kommuner. Flest sett till befolkning har Ragunda kommun, 111 personer per 10 000 invånare.

Av de omkring 38 600 som fanns i systemet den sista december har drygt 23 400 ordnat eget boende. De ingår inte i fördelningen av kommunplatser. Till största delen finns de med eget boende i storstäderna och Stockholmsområdet. De flesta ukrainska flyktingar i Södertälje – 551 personer – bor just i eget boende. I Nykvarn har 33 personer eget boende.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 januari 2023 16:00
Senast uppdaterad: 17 januari 2023 12:42

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors