Företag i fokus:

Så ser flyktingmottagningen ut i Nykvarn och Södertälje

MIGRATION Gustav Gatu, Newsworthy

Foto: Gustav Gatu, Newsworthy.

Mottagningen av ukrainska flyktingar har jämnats ut över landet sedan lagen ändrades. I Nykvarn och Södertälje finns det nu färre än i juni. 

Av de 8 miljoner människor som flytt Ukraina sedan Rysslands invasion i februari har drygt 50 000 kommit till Sverige och i slutet av december fanns knappt 39 000 personer som hade skydd under massflyktsdirektivet i Migrationsverkets system. Av dem fanns 620 i Södertälje och 44 i Nykvarn.

Under flyktinghösten 2015 fick en del kommuner oproportionerligt många asylsökande placerade i kommunen. För att få en jämnare fördelning av boendeplatserna över landet trädde en ny lag i kraft den 1 juli: Kommunerna ska ordna boenden till dem som flytt Ukraina enligt fördelningstal som Migrationsverket tagit fram, baserat på bland annat befolkning, arbetsmarknad och hur många nyanlända som kommunen redan tagit emot. 

Så många har fått kommunalt boende i Nykvarn och Södertälje

Södertälje kommun fick ansvar för 87 platser, varav 80 hittills har fyllts. Hade de kommunala platserna fyllts jämnt över landet borde Södertälje ha haft 57 – alltså 23 färre – i sina boenden.

Graf: Newsworthy.

Migrationsverkets huvudscenario för 2023 är att 15 000 skyddsökande från Ukraina kommer till Sverige och regeringen har beslutat att maximalt 7 100 får anvisas till kommunerna, vilket ryms inom de ännu inte fyllda platserna för 2022. För Södertäljes del rör det sig om sex platser, förutom de 80 personer som redan finns i kommunens boenden. I Nykvarns rör det sig om 32 platser.

Jämnare än i juni – men fortfarande skillnader

Innan den nya lagen trädde i kraft fanns knappt 34 500 personer med skydd under massflyktsdirektivet i Migrationsverkets system, ojämnt spridda över landet. I en handfull kommuner fanns inga ukrainska flyktingar alls, medan till exempel Högsby kommun, med knappt 6 000 invånare, hade tagit emot närmare 150 stycken. I slutet av året var spridningen inte lika stor – enligt Migrationsverkets siffror fanns ukrainska flyktingar i alla kommuner. Flest sett till befolkning har Ragunda kommun, 111 personer per 10 000 invånare.

Av de omkring 38 600 som fanns i systemet den sista december har drygt 23 400 ordnat eget boende. De ingår inte i fördelningen av kommunplatser. Till största delen finns de med eget boende i storstäderna och Stockholmsområdet. De flesta ukrainska flyktingar i Södertälje – 551 personer – bor just i eget boende. I Nykvarn har 33 personer eget boende.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 januari 2023 16:00
Senast uppdaterad: 17 januari 2023 12:42

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Stort avtal ger bolaget driftsansvar för Södertälje sjukhus

Sjukhus

Foto: Alexander Isa

Coor har tecknat avtal med Locum AB om fastighetsservice för sjukhus i södra Stockholm, däribland Södertälje sjukhus. Det åttaåriga avtalet innebär att Coor får ett utökat ansvar för fastighetsdrift i regionen.

I ett pressmeddelande meddelar facility management-företaget Coor att det i juni 2024 tar över driften av flera sjukhus i Stockholmsområdet, däribland Södertälje sjukhus. Detta sker efter att ha vunnit en stor upphandling från Locum AB, som ansvarar för fastighetsförvaltning åt Region Stockholm.

Avtalet omfattar förutom Södertälje sjukhus även Rosenlunds, Maria, Nacka, Dalens och Handens sjukhus. Totalt rör det sig om en yta på 315 000 kvadratmeter. Coor kommer att ansvara för tillsyn, skötsel och underhåll inom områden som fastighetsteknik och medicinska gaser.

För Södertälje innebär avtalet att stadens sjukhus nu får samma aktör för fastighetsdrift som det närliggande S:t Görans sjukhus i Stockholm, där Coor redan har ett välfungerande samarbete med Locum.

Magnus Wikström, vice direktör för Coor, ser avtalet som en möjlighet att växa både i storlek och kompetens när det gäller förvaltning av samhällskritisk infrastruktur.

– Dessa upphandlingar hade stort fokus på kvalitet och det känns därför extra bra att Locum väljer Coor som leverantör, kommenterar han i pressmeddelandet.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:10

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors