Företag i fokus:

Så ser flyktingmottagningen ut i Nykvarn och Södertälje

MIGRATION Gustav Gatu, Newsworthy

Foto: Gustav Gatu, Newsworthy.

Mottagningen av ukrainska flyktingar har jämnats ut över landet sedan lagen ändrades. I Nykvarn och Södertälje finns det nu färre än i juni. 

Av de 8 miljoner människor som flytt Ukraina sedan Rysslands invasion i februari har drygt 50 000 kommit till Sverige och i slutet av december fanns knappt 39 000 personer som hade skydd under massflyktsdirektivet i Migrationsverkets system. Av dem fanns 620 i Södertälje och 44 i Nykvarn.

Under flyktinghösten 2015 fick en del kommuner oproportionerligt många asylsökande placerade i kommunen. För att få en jämnare fördelning av boendeplatserna över landet trädde en ny lag i kraft den 1 juli: Kommunerna ska ordna boenden till dem som flytt Ukraina enligt fördelningstal som Migrationsverket tagit fram, baserat på bland annat befolkning, arbetsmarknad och hur många nyanlända som kommunen redan tagit emot. 

Så många har fått kommunalt boende i Nykvarn och Södertälje

Södertälje kommun fick ansvar för 87 platser, varav 80 hittills har fyllts. Hade de kommunala platserna fyllts jämnt över landet borde Södertälje ha haft 57 – alltså 23 färre – i sina boenden.

Graf: Newsworthy.

Migrationsverkets huvudscenario för 2023 är att 15 000 skyddsökande från Ukraina kommer till Sverige och regeringen har beslutat att maximalt 7 100 får anvisas till kommunerna, vilket ryms inom de ännu inte fyllda platserna för 2022. För Södertäljes del rör det sig om sex platser, förutom de 80 personer som redan finns i kommunens boenden. I Nykvarns rör det sig om 32 platser.

Jämnare än i juni – men fortfarande skillnader

Innan den nya lagen trädde i kraft fanns knappt 34 500 personer med skydd under massflyktsdirektivet i Migrationsverkets system, ojämnt spridda över landet. I en handfull kommuner fanns inga ukrainska flyktingar alls, medan till exempel Högsby kommun, med knappt 6 000 invånare, hade tagit emot närmare 150 stycken. I slutet av året var spridningen inte lika stor – enligt Migrationsverkets siffror fanns ukrainska flyktingar i alla kommuner. Flest sett till befolkning har Ragunda kommun, 111 personer per 10 000 invånare.

Av de omkring 38 600 som fanns i systemet den sista december har drygt 23 400 ordnat eget boende. De ingår inte i fördelningen av kommunplatser. Till största delen finns de med eget boende i storstäderna och Stockholmsområdet. De flesta ukrainska flyktingar i Södertälje – 551 personer – bor just i eget boende. I Nykvarn har 33 personer eget boende.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 januari 2023 16:00
Senast uppdaterad: 17 januari 2023 12:42

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors