Företag i fokus:

Så ser flyktingmottagningen ut i Nykvarn och Södertälje

MIGRATION Gustav Gatu, Newsworthy

Foto: Gustav Gatu, Newsworthy.

Mottagningen av ukrainska flyktingar har jämnats ut över landet sedan lagen ändrades. I Nykvarn och Södertälje finns det nu färre än i juni. 

Av de 8 miljoner människor som flytt Ukraina sedan Rysslands invasion i februari har drygt 50 000 kommit till Sverige och i slutet av december fanns knappt 39 000 personer som hade skydd under massflyktsdirektivet i Migrationsverkets system. Av dem fanns 620 i Södertälje och 44 i Nykvarn.

Under flyktinghösten 2015 fick en del kommuner oproportionerligt många asylsökande placerade i kommunen. För att få en jämnare fördelning av boendeplatserna över landet trädde en ny lag i kraft den 1 juli: Kommunerna ska ordna boenden till dem som flytt Ukraina enligt fördelningstal som Migrationsverket tagit fram, baserat på bland annat befolkning, arbetsmarknad och hur många nyanlända som kommunen redan tagit emot. 

Så många har fått kommunalt boende i Nykvarn och Södertälje

Södertälje kommun fick ansvar för 87 platser, varav 80 hittills har fyllts. Hade de kommunala platserna fyllts jämnt över landet borde Södertälje ha haft 57 – alltså 23 färre – i sina boenden.

Graf: Newsworthy.

Migrationsverkets huvudscenario för 2023 är att 15 000 skyddsökande från Ukraina kommer till Sverige och regeringen har beslutat att maximalt 7 100 får anvisas till kommunerna, vilket ryms inom de ännu inte fyllda platserna för 2022. För Södertäljes del rör det sig om sex platser, förutom de 80 personer som redan finns i kommunens boenden. I Nykvarns rör det sig om 32 platser.

Jämnare än i juni – men fortfarande skillnader

Innan den nya lagen trädde i kraft fanns knappt 34 500 personer med skydd under massflyktsdirektivet i Migrationsverkets system, ojämnt spridda över landet. I en handfull kommuner fanns inga ukrainska flyktingar alls, medan till exempel Högsby kommun, med knappt 6 000 invånare, hade tagit emot närmare 150 stycken. I slutet av året var spridningen inte lika stor – enligt Migrationsverkets siffror fanns ukrainska flyktingar i alla kommuner. Flest sett till befolkning har Ragunda kommun, 111 personer per 10 000 invånare.

Av de omkring 38 600 som fanns i systemet den sista december har drygt 23 400 ordnat eget boende. De ingår inte i fördelningen av kommunplatser. Till största delen finns de med eget boende i storstäderna och Stockholmsområdet. De flesta ukrainska flyktingar i Södertälje – 551 personer – bor just i eget boende. I Nykvarn har 33 personer eget boende.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 januari 2023 16:00
Senast uppdaterad: 17 januari 2023 12:42

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors