Företag i fokus:

Så ser flyktingmottagningen ut i Nykvarn och Södertälje

MIGRATION Gustav Gatu, Newsworthy

Foto: Gustav Gatu, Newsworthy.

Mottagningen av ukrainska flyktingar har jämnats ut över landet sedan lagen ändrades. I Nykvarn och Södertälje finns det nu färre än i juni. 

Av de 8 miljoner människor som flytt Ukraina sedan Rysslands invasion i februari har drygt 50 000 kommit till Sverige och i slutet av december fanns knappt 39 000 personer som hade skydd under massflyktsdirektivet i Migrationsverkets system. Av dem fanns 620 i Södertälje och 44 i Nykvarn.

Under flyktinghösten 2015 fick en del kommuner oproportionerligt många asylsökande placerade i kommunen. För att få en jämnare fördelning av boendeplatserna över landet trädde en ny lag i kraft den 1 juli: Kommunerna ska ordna boenden till dem som flytt Ukraina enligt fördelningstal som Migrationsverket tagit fram, baserat på bland annat befolkning, arbetsmarknad och hur många nyanlända som kommunen redan tagit emot. 

Så många har fått kommunalt boende i Nykvarn och Södertälje

Södertälje kommun fick ansvar för 87 platser, varav 80 hittills har fyllts. Hade de kommunala platserna fyllts jämnt över landet borde Södertälje ha haft 57 – alltså 23 färre – i sina boenden.

Graf: Newsworthy.

Migrationsverkets huvudscenario för 2023 är att 15 000 skyddsökande från Ukraina kommer till Sverige och regeringen har beslutat att maximalt 7 100 får anvisas till kommunerna, vilket ryms inom de ännu inte fyllda platserna för 2022. För Södertäljes del rör det sig om sex platser, förutom de 80 personer som redan finns i kommunens boenden. I Nykvarns rör det sig om 32 platser.

Jämnare än i juni – men fortfarande skillnader

Innan den nya lagen trädde i kraft fanns knappt 34 500 personer med skydd under massflyktsdirektivet i Migrationsverkets system, ojämnt spridda över landet. I en handfull kommuner fanns inga ukrainska flyktingar alls, medan till exempel Högsby kommun, med knappt 6 000 invånare, hade tagit emot närmare 150 stycken. I slutet av året var spridningen inte lika stor – enligt Migrationsverkets siffror fanns ukrainska flyktingar i alla kommuner. Flest sett till befolkning har Ragunda kommun, 111 personer per 10 000 invånare.

Av de omkring 38 600 som fanns i systemet den sista december har drygt 23 400 ordnat eget boende. De ingår inte i fördelningen av kommunplatser. Till största delen finns de med eget boende i storstäderna och Stockholmsområdet. De flesta ukrainska flyktingar i Södertälje – 551 personer – bor just i eget boende. I Nykvarn har 33 personer eget boende.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 januari 2023 16:00
Senast uppdaterad: 17 januari 2023 12:42

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors