Företag i fokus:

DEBATT: Telgebostäders inkompetens ger Södertäljebor högre hyror

2022_01_Granberg

Debattören Joakim Granberg, Realistpartiet.

Den 19 dec skriver socialdemokrater under en insändare om att det var ett dåligt beslut att slopa det statliga investeringsstödet till byggbolag som bygger hyresrätter och studentbostäder med rimlig hyra. Kort förklaring är att staten står för en del av byggkostnaden om hyresrätten håller sig under en viss hyresnivå.

Jag håller med om att det var ett dåligt beslut att dra tillbaka möjligheten till investeringsstöd,i synnerhet för oss i Södertälje som är i stort behov av hyresrätter med rimliga hyresnivåer.

Men jag blir lite full i skratt när jag ser att Ingela Nylund Watz (S) från Södertälje är en av dem som undertecknat insändaren, här i Södertälje så nyttjade Socialdemokraterna inte det statliga investeringsstödet när det väl fanns.

Vi hade kunnat få ca 70 miljoner i stöd när vi byggde höghuset ”Stockholmsberget” i grusåsen, men det ansågs viktigare att uppnå Telge Bostäders krav på täckningsbidrag (bruttovinstmarginal) på ca 3,6% än att ge Södertäljeborna rimliga hyror.
Med byggbidraget och därmed den lägre hyran hade täckningsbidraget endast uppgått till ca 2,5%.

”Stockholmsberget”. Bild: Origo Arkitekter/TelgeBostäder.

TB:s kortsiktighet resulterar i att kostnaden läggs på Södertäljeborna som nu betalar cirka 7800 kr per månad för en 1a på 35 m2. Med byggbidraget hade samma 1a kostat cirka 4300 kr/mån. En skillnad på hela 3500 kr per månad, det hade varit en mycket bättre politik för Södertäljeborna.

Det är allmännyttans (Telgebostäders) uppdrag att se till att Södertäljeborna har bostäder som de har råd att bo i, det skall gå före en skillnad på ca 1 % i täckningsbidrag som nu dessutom ätits upp på grund av att (trots bostadsbrist) lägenheter stått outhyrda på grund av de höga hyrorna som TB tar ut för att ta igen de pengar man tackade nej till genom att nobba investeringsstödet.

Det blir ännu mer tragikomiskt
När Telgebostäder väl inser att det är bra att nyttja det statliga investeringsstödet och beslutar sig för att göra det när man bygger ett trygghetsboende (Gullpudran) för seniorer i Västergård så saknas tyvärr kompetensen inom Telgebostäder att följa de enkla regler som gäller för att få det statliga investeringsstödet… En regel är att hyran får vara max 1550 kr kvm/år, men Telgebostäder beslutar att lägga hyran på 1840 kr kvm/år och därmed så uteblir investeringsstödet!

Tidningen Hem & Hyra skriver 17 januari 2023 en artikel om detta och påpekar även att det inte är enda gången Telgebostäder inte klarat av att läsa reglerna innantill och följa dem, även i Hölö – Gammelgården 1 så har man byggt lägenheter och misslyckats med att följa de enkla reglerna och därmed har miljonstödet återigen uteblivit och hyresgästerna får återigen stå för missen.

Anne–Jeanétte Johansson, handläggare på Länsstyrelsen, har handlagt Telge Bostäders ansökan om investeringsstöd för Gammelgården 1 i Hölö och har insyn i Gullpudran trygghetsboende, hon säger – citat:
I båda fallen så tog Telgebostäder ut en hyra som var högre än den som tillåts för att få stöd. Det står tydligt att man inte får ta ut en högre normhyra än 1 550 för att få stöd, ändå har de gjort det. Ett allmännyttigt bolag borde ha bättre koll på reglerna än så här! Slut citat. 
Frågor – Hur svårt kan det vara att läsa reglerna innantill? Jobbar de ansvariga kvar?

Om S vinner nästa riksdagsval och återinför investeringsstödet, ring mig då Ingela så skall jag hjälpa er att bygga bostäder som Södertäljeborna har råd att hyra!

Med vänliga hälsningar,

Joakim Granberg, Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 februari 2023 12:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors