Företag i fokus:

Brottsförebyggare från Finland på besök i Södertälje

B781B2B0-ED73-4DA7-8736-CCFDE31A43E3

Foto: Alexander Isa

2022 sköts totalt 63 personer till döds i Sverige. Samma period sköts ”enbart” två personer till döds i Finland. Nu vill brottsförebyggare från grannlandet förhindra en liknande utvecklingen och besökte Södertälje för att spetsa på sina kunskaper i arbetet mot brottsligheten.

2022 var ett rekordår i antalet dödsskjutningar i Sverige. I Södertälje miste sju personer livet i det ökade sjutvapenvåldet i landet. Nu vill brottsförebyggande från Finland ta lärdom av hur Södertälje kommun arbetar mot den organiserade brottsligheten och hur man fångar unga i tidigt skede för förhindra att de kliver in i kriminella banor.

Under besöket fick den finska gruppen, från projektet Erasmus+, träffa flera representanter från kommunen. Bland annat Victoria Larsson, områdeschef för för barn och ungdom på socialförvaltningen, Socialdirektören Annika Rådström, samt Harri Salminen, Realistpartiet, som även är en av initiativtagarna till att samordna besöket och inleda ett samarbete mellan Södertälje kommun och Finland.

Harri Salminen, Realistpartiet. Foto: Alexander Isa

– Jag fick en förfrågan från Finland om att hjälpa till och delta i projektet. Det kändes rätt både för mig personligen och för Realistpartiet som jag representerar att göra det. Jag ser baksidor av våld och ungdomskriminalitet i mitt arbete i sluten ungdomsvård och vet hur viktigt det är att aktivt jobba mot detta. Södertälje har stor erfarenhet av det brottsförebyggande arbetet allmänt där kommun, polis och andra myndigheter samverkar på ett bra sätt. Kan vi bidra med kunskap och idéer för andra så ska vi självklart göra det, säger Salminen till Telgenytt.

Representanter från Erasmus+ befann sig föregående vecka i kommunhuset, från tidigt morgon till sen eftermiddag, där de fick ta del av kommunens breda arbete för att motverka brott.

– Vi hade mycket frågor och tiden tycktes inte räckta till, men det har varit lärorik och mycket av det som sker i Sverige känner vi igen i Finland, säger Charlotte Petterson, som arbetar mot gatuvåld i Finland, till Telgenytt.

Gängbrottsligheten, dödskjutningarna, sprängningarna och drogerna i Sverige har skapat oro hos grannlandet som nu vill agera innan det eskalerar.

Enligt Petterson är kriminaliteten stor i Finland och att den numera kryper ner i åldrarna. Däremot är gängrelaterat brott ett relativ nytt fenomen som börjar växa i det egna landet. För att samla så mycket lärdom gör gruppen flera stopp i Sverige där man hittills hunnit besöka kommuner i Farsaområdet och Södertälje. Främst för att diskutera med kommunerna och personer som arbetar med unga i brottsförebyggande syfte.

Brottsförebyggarna Mertsi Tamminen och Charlotte Petterson från Finland. Foto: Alexander Isa

– Resan till Sverige har gett oss en ny inblick om vad som kan hända och som kommer att hända – om vi inte gör någonting åt saken i Finland. Det är i princip hela agendan med den här resan. Att vi valde att komma hit är på grund av att Södertälje länge aktivt arbetat mot brottsligheten, därför vill vi ta lärdom om vad som kunde gjorts bättre, vad som görs nu och vad vi kan lära oss av det, säger Mertsi Tamminen, tidigare Södertäljebo, men som numera bor i Finland där han arbetar i brottsförebyggande syfte.

Kollegan Charlotte Petterson instämmer och tilläger att samtliga, från projektet Erasmus+, kommer från olika organisationer i Finland. Syftet är att bilda ett nätverk inom dem – främst för att motverka gatuvåldet. Att skapa kontakter i Sverige anser grannlandet oerhört nyttigt, ett tankesätt som Södertälje kommun delar.

– Det är jätteviktigt att vi har ett utbyte med andra, vi är både glada för att lämna ut information, men också ta emot nya inputs och andra tankar. Ett utbyte är väldigt positivt, säger Annika Rådström, Socialdirektör Södertälje kommun, som närvarande under det finska besöket, till Telgenytt.

Ett av ämnena som diskuterades under mötet var arbetet för stoppa kriminellas rekrytering av barn och unga samt kommunens tidiga insatser mot kriminalitet. Ett brett problem i Sverige, men som Södertälje varit i framkant i när det gäller arbetet mot det grova våldet.

– Vi bygger upp en kedja från förebyggande tidiga insatser till tidig kriminaltet till befäst kriminalitet. Vi har insatser och metoder på alla nivåer, från det man föds till då man väljer att hoppa av och bryta en kriminell karriär. Vi har tänkt långsiktigt och vi har tänkt på alla nivåer och alla åldrar samt vårt arbete med polisen som är unikt för oss i Södertälje, säger Victoria Larsson, områdeschef för för barn och ungdom på socialförvaltningen i Södertälje.

Annika Rådström, Socialdirektör och Victoria Larsson områdeschef på socialförvaltningen. Foto: Alexander Isa

Tror ni att kommunens samarbetsmodell med polis, PAX, är något som kan vara av intresse för finska myndigheter att implementera i sitt arbete för att förebygga våld?

– Jag tror att anpassa och ta över metoder eller arbetssätt rakt av kan vara svårt. Vi har olika lagstiftning och olik socioekonomiska miljöer, däremot kan de få inspiration för att anpassa efter sina lokala behov, säger Larsson.

Ser ni det här som ett långsiktigt samarbete med finska myndigheter?

– Att utbyta erfarenheter mellan andra städer och andra länder ser jag som ett långsiktig arbete för det gör väldigt mycket, säger Victoria Larsson.

Ett annat arbete som Södertälje kommun inlett är en tysk metod för att förhindra att barn ger sig in i kriminalitet – pilotprojekt ”Kurve Kriegen”.

Genom projektet ska svensk polis fokusera på barn mellan åtta och fjorton år där syftet är att identifiera de barn som befinner sig i riskzonen för att fastna i grov kriminalitet. Tre kommuner har valts ut för att testa projektet – Södertälje, Linköping och Göteborg.

– Som det ser ut just nu så är vi i startfasen, tillsammans med tre kommuner, SKR, Sveriges kommuner och regioner, och NOA tittar vi på hur vi skulle kunna utveckla och anpassa den metoden som man har haft framgångsrikt i Tyskland under många år. Vi får se vart vi landar i det här, men det pågår ett planeringsarbete som vi tänkt starta inom kort, säger Socialdirektören, Annika Rådström, till Telgenytt.

Läs även: – Så ska barn stoppas från att gängrekryteras i Södertälje

Finska brottsförebyggande gruppen från Finland på besök i Södertälje föregående vecka. Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 februari 2023 17:57
Senast uppdaterad: 6 februari 2023 18:11

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors