Företag i fokus:

DEBATT: ”Telgebostäder, erkänn missen och ta ansvar”

Granberg

Telgebostäders styrelseordförande,Helena U. Forslund (S), ger ett minst sagt svamligt och märkligt svar på min insändare: ”Telgebostäders inkompetens ger Södertäljebor högre hyror”

I Helenas svar kan vi läsa: Olika skäl har dessvärre medfört att Telge Bostäder, trots en uttalad ambition, inte kunnat få del av investeringsstödet. Det beror bland annat på plan- och bygglovsfrågor och arkitektoniska- och tekniska förutsättningar. Det handlar också om uttolkning av regler och våra lönsamhetskrav, som säkerställer att bostadsprojekten blir ekonomiskt hållbara på sikt. – Slut citat.

Svammelfrasen med fina ord: Helena säger att av olika skäl som plan- och bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar samt tolkningar av regler är orsaken till att man inte fick statligt investeringsstöd i byggnationen av Gullpudrans serviceboende och gammelgården 1 i Hölö.

Låt mig översätta till vanlig svenska: Telgebostäder fick inte det statliga investeringsstödet för att man inte följde de enkla reglerna som en 5e klassare kan läsa sig till här:
Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

8 § – Så står det tydligt! – Citat:  Stöd får lämnas om;
   1. en ansökan om stöd har kommit in innan projektet påbörjas,
   2. projektet kommer att påbörjas inom ett år från det att beslut om stöd enligt 16 § har fattats och färdigställas inom två år från den dag det har påbörjats,
   3. projektet till sin karaktär är ägnat att säkerställa relativt lägre boendekostnader genom att normhyran per kvadratmeter boarea per år, i förekommande fall inklusive bostadens andel i sådana areor för gemensamma aktiviteter som avses i 6 § 2, vid tillträdet inte får överstigaa) 1 550 kronor i Stockholmsregionen. Slut citat.

Det har med andra ord inget att göra med ”bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar” – Det är så enkelt att när Telge Bostäder tog ut en högre hyra än 1550 kr/kvm så diskvalificerade man sig själva för stödet, och inte bara en gång, utan 2 gånger. Även då i Hölö projektet gammelgården 1!  

När tidningen Hem & Hyra vill intervjua Telgebostäders ansvariga om hur man kunnat missa denna enkla regel 2 gånger och därmed lägger kostnaden på hyresgästerna så vill man inte svara och hänvisar till Cecilia Kumlin, avdelningschef affärsutveckling som svarar också med en mängd svammel om att ”vi trodde” och vi hade ”ambitioner” osv.

Men sammanfattningsvist kan man sammanfatta med frågan reportern på Hem & Hyra ställer till Cecilia- Citat:

Länsstyrelsen beslutade att ni skulle få 7,5 miljoner kronor i investeringsstöd i september 2021. Sedan fick ni aldrig några pengar eftersom ni tog ut en högre hyra än stödet medgav. Kan du förklara varför? Cecilias svar: – Vi fortsatt debiterade den högre nivån enligt rådande hyresavtal. Fortfarande med intentionen om att återbetala retroaktivt vid eventuell utbetalning av investeringsstöd.
– Detta vet vi nu, med facit i hand, att det var felaktigt och när vi ansökte om utbetalning fick vi därför avslag. – Slut citat.”

Kommentar till det: Facit fanns innan i Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd.

På ren svenska så fick man inte investeringsstödet för att man inte följde reglerna om att ta ut en max hyra på 1550 kr kvm/år. Så enkelt är det. Och man undrar ju om dem som inte klarar av att följa så enkla regler arbetar kvar? Eller åtminstone har blivit omplacerade för att undvika ytterligare ekonomiskt skada för bolaget och medborgarna?

I fallet gullpudran – trygghetsboenden på Västergatan, så anser jag att Telgebostäder helt enkelt får ta ekonomiskt ansvar för sin egen miss och inte lägga det på seniorerna som bor där.

Så Telgebostäder, bara lägg er platt och erkänn missen och ta ansvar! 

Joakim Granberg, Realistpartiet  

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 februari 2023 11:00
Senast uppdaterad: 10 februari 2023 19:59

Försäljning av utmätt egendom från kriminella ökar kraftigt

Kronofogden

Foto: Alexander Isa

Försäljningen av utmätt egendom via nätauktioner nådde nya höjder förra året, med en total summa som översteg 165 miljoner kronor – nästan en fördubbling jämfört med 2019. En kraftig ökning noterades även i Södertälje, rapporterar Nyhetsbyrån Siren.

En betydande ökning i nätförsäljningen av egendom, utmätt från skuldsatta personer, har observerats under det senaste året. Enligt sammanställd data uppgick den totala försäljningen till över 165 miljoner kronor på nätauktioner över hela landet under 2023, vilket är nästan en fördubbling från 2019.

Uppsala ledde försäljningsstatistiken med det högsta totalbeloppet på över 19 miljoner kronor, tätt följt av Sundbyberg och Malmö. I Södertälje noterades också en markant ökning, där försäljningen steg från cirka 4 miljoner kronor 2022 till nästan 9 miljoner kronor under 2023.

En av huvudfaktorerna bakom den markanta ökningen i nätförsäljning av utmätt egendom är en ny lag som infördes den 1 augusti 2022. Lagen möjliggör för Kronofogden att, med polisens assistans, utmäta tillgångar från skuldsatta personer utan att behöva vara fysiskt närvarande. Denna åtgärd riktar sig främst mot att bekämpa organiserad brottslighet genom att utmäta gods från kriminella, vilka har skulder till både brottsoffer och Kronofogden.

(Annonslänk)

Bland de utmätta föremålen dominerade personbilar när det gäller försäljningsvärde, med en total summa som översteg 100 miljoner kronor under 2023. Smycken och husbilar var andra populära kategorier, med försäljningar på nästan 9 miljoner respektive cirka 6 miljoner kronor.

Försäljningen inkluderade även en mängd unika objekt, som ett 50-tal Gucci-kepsar, ungefär 170 skyddsvästar och runt 150 padelracketar, vilket belyser den breda spektrum av föremål som erbjuds via dessa nätauktioner.

Denna trend understryker den växande populariteten och effektiviteten av digitala auktionsplattformar, med Kronofogden som arrangerar sådana auktioner på över 30 platser runt om i Sverige, vilket möjliggör en bredare tillgång till försäljning av utmätt egendom.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 9 april 2024 02:04

Så många skriver högskoleprovet på lördag

Högskoleprovet Pressbild: UHR/Eva Dalin

Pressbild: UHR/Eva Dalin

Det står klart att vårens högskoleprov, som äger rum den 13 april, lockar 78 338 deltagare, en ökning med 6 273 jämfört med förra året. Även i Södertälje och Nykvarn är det många som anmält sig till provet.

(Annonslänk)

Den 13 april är det dags för tusentals hoppfulla att ta sig an vårens högskoleprov, där intresset visat sig vara större än någonsin. I Stockholm ensamt har 25 226 personer anmält sitt intresse, en ökning med 13,5 procent från föregående år. Totalt sett har hela landet sett en uppgång på 8,7 procent i antalet anmälningar. Detta speglar provets betydelse som en viktig del i antagningsprocessen till högre utbildningar, där ett gott resultat kan öka chanserna att bli antagen där platserna är få.

För att rusta sig inför provet, som innefattar 200 frågor inom ett brett kunskapsområde, erbjuder, bland annat Studera.nu, värdefulla tips och gratis övningsmaterial. Vikten av att komma väl förberedd betonas, där bland annat repetition av gamla prov och säkerställande av giltig legitimation på provdagen är avgörande.

Resultaten från provdagen förväntas bli tillgängliga den 4 juni, medan provfrågor och facit publiceras redan den 15 respektive 17 april på Studera.nu. Med detta omfattande förberedelsestöd hoppas många deltagare på att maximera sina chanser för framgång.

I Södertälje och Nykvarn är det 545 respektive 74 personer som anmält sig.

Pressbild: UHR/Eva Dalin

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 8 april 2024 13:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors