Företag i fokus:

DEBATT: ”Telgebostäder, erkänn missen och ta ansvar”

Granberg

Telgebostäders styrelseordförande,Helena U. Forslund (S), ger ett minst sagt svamligt och märkligt svar på min insändare: ”Telgebostäders inkompetens ger Södertäljebor högre hyror”

I Helenas svar kan vi läsa: Olika skäl har dessvärre medfört att Telge Bostäder, trots en uttalad ambition, inte kunnat få del av investeringsstödet. Det beror bland annat på plan- och bygglovsfrågor och arkitektoniska- och tekniska förutsättningar. Det handlar också om uttolkning av regler och våra lönsamhetskrav, som säkerställer att bostadsprojekten blir ekonomiskt hållbara på sikt. – Slut citat.

Svammelfrasen med fina ord: Helena säger att av olika skäl som plan- och bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar samt tolkningar av regler är orsaken till att man inte fick statligt investeringsstöd i byggnationen av Gullpudrans serviceboende och gammelgården 1 i Hölö.

Låt mig översätta till vanlig svenska: Telgebostäder fick inte det statliga investeringsstödet för att man inte följde de enkla reglerna som en 5e klassare kan läsa sig till här:
Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

8 § – Så står det tydligt! – Citat:  Stöd får lämnas om;
   1. en ansökan om stöd har kommit in innan projektet påbörjas,
   2. projektet kommer att påbörjas inom ett år från det att beslut om stöd enligt 16 § har fattats och färdigställas inom två år från den dag det har påbörjats,
   3. projektet till sin karaktär är ägnat att säkerställa relativt lägre boendekostnader genom att normhyran per kvadratmeter boarea per år, i förekommande fall inklusive bostadens andel i sådana areor för gemensamma aktiviteter som avses i 6 § 2, vid tillträdet inte får överstigaa) 1 550 kronor i Stockholmsregionen. Slut citat.

Det har med andra ord inget att göra med ”bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar” – Det är så enkelt att när Telge Bostäder tog ut en högre hyra än 1550 kr/kvm så diskvalificerade man sig själva för stödet, och inte bara en gång, utan 2 gånger. Även då i Hölö projektet gammelgården 1!  

När tidningen Hem & Hyra vill intervjua Telgebostäders ansvariga om hur man kunnat missa denna enkla regel 2 gånger och därmed lägger kostnaden på hyresgästerna så vill man inte svara och hänvisar till Cecilia Kumlin, avdelningschef affärsutveckling som svarar också med en mängd svammel om att ”vi trodde” och vi hade ”ambitioner” osv.

Men sammanfattningsvist kan man sammanfatta med frågan reportern på Hem & Hyra ställer till Cecilia- Citat:

Länsstyrelsen beslutade att ni skulle få 7,5 miljoner kronor i investeringsstöd i september 2021. Sedan fick ni aldrig några pengar eftersom ni tog ut en högre hyra än stödet medgav. Kan du förklara varför? Cecilias svar: – Vi fortsatt debiterade den högre nivån enligt rådande hyresavtal. Fortfarande med intentionen om att återbetala retroaktivt vid eventuell utbetalning av investeringsstöd.
– Detta vet vi nu, med facit i hand, att det var felaktigt och när vi ansökte om utbetalning fick vi därför avslag. – Slut citat.”

Kommentar till det: Facit fanns innan i Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd.

På ren svenska så fick man inte investeringsstödet för att man inte följde reglerna om att ta ut en max hyra på 1550 kr kvm/år. Så enkelt är det. Och man undrar ju om dem som inte klarar av att följa så enkla regler arbetar kvar? Eller åtminstone har blivit omplacerade för att undvika ytterligare ekonomiskt skada för bolaget och medborgarna?

I fallet gullpudran – trygghetsboenden på Västergatan, så anser jag att Telgebostäder helt enkelt får ta ekonomiskt ansvar för sin egen miss och inte lägga det på seniorerna som bor där.

Så Telgebostäder, bara lägg er platt och erkänn missen och ta ansvar! 

Joakim Granberg, Realistpartiet  

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 februari 2023 11:00
Senast uppdaterad: 10 februari 2023 19:59

Vendela från Södertälje Ridklubb till finalen i Jönköping

2d

Vendela Häll Löfvenius. Foto: Privat

Nästa vecka inleds finalen av Agria Pony Trophy i hoppning på Jönköping Horse Show. En av dem som har kvalificerat sig hela vägen till finalen är Vendela Häll Löfvenius från Södertälje Ridklubb.

Agria Pony Trophy Hoppning är en populär tävling för ponnyryttare mellan 10 och 18 år. Under säsongen har ponnyryttare från hela landet tävlat för att kvalificera sig till finalen på Jönköping Horse Show. I år satte tävlingen nytt rekord med över 200 deltagande ponnyekipage under kvalsäsongen.

Totalt 47 olika ridklubbar är representerade bland de kvalificerade ekipagen till finalen. Flest antal kvalade ekipage kommer från Föreningen Mantorpsryttarna, Kungälvs Hästsportklubb och S.T.O Ryttarsällskap som alla har fyra ekipage vardera klara för den prestigefyllda finalen.

Vendela Häll Löfvenius med hästen Camber Dan från Södertälje Ridklubb är ett av ekipagen. Hon är en av över 200 ponnyryttare från hela Sverige som har deltagit i den intensiva kvalsäsongen för att nå finalen.

– Det är min första tävling i en stor arena, så jag ska göra mitt bästa för att uppnå en så felfri, snabb och stabil runda med min häst som möjligt, säger Vendela.

Finalen av Agria Pony Trophy på Jönköping Horse Show äger rum mellan den 31 oktober och 5 november.

Skribent: Lucas T.

(ANNONSLÄNK)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 11:56
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:31

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors