Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag ser bara mörker för våra barn

331227499_714275173698355_3489362152861148064_n

Moa Simper-Allen

Jag källsorterar och det har jag gjort sedan mina yngre tonår. Jag vill tillägga att jag inte skriver det här för att jag ska få en klapp på axeln för att jag ska anses vara duktig som gjort det sedan tidig ålder eller för att jag är särskilt insatt när det kommer till miljön. Utan för att det är så jag har lärt mig att det är såhär man ska göra.

Jag minns än idag när jag gick med min mor vid Bårstafältet, vi pratar om när jag var i 10-års åldern och var lite små-lat och la en pantflaska på vägen och fortsatte gå. Min mor stannade till direkt och var som nästan rosenrasande för att jag hade lagt den där. – ”Sådär gör du absolut inte, plocka upp den genast och släng den i en soptunna när vi väl passerar en!”.

När jag bodde hemma hos mina föräldrar i vårt lilla radhus så hade vi sorteringskärl utanför, det fanns det för varje hus längst hela radhuslängorna som hade enkel markering för varje bytta. Ofärgat glas, färgat glas, kartonger, papper med mera. Det var enkelt att bara lägga det där det skulle vara och det fick både jag och min lillebror gå ut och sortera många gånger. För det är så vi lärt oss att såhär ska man göra.

Nu bor jag i en bostadsrätt tillsammans med min man och våra två små barn i Mariekäll i Södertälje. Ett av de bättre familjevänligare områdena i staden. Vi flytta hit hösten 2019, mycket lugnt område med många trevliga grannar.

Här har vi en förening som håller olika aktiviteter för oss boenden som bland annat vårstädning varje år, där alla som bor i området kan delta för att hålla området rent och städat.

Vi har avfallsanläggning för matavfall och andra sopor med nyckellås för att bara vi boenden ska kunna slänga våra avfallssopor. När andra som inte bor i området kom hit för att slänga sitt fylldes de snabbare än vad blixten slog ner. Sopbilarna åkte hit oftare än vanligt för att tömma.

Det fanns en återvinningsstation tidigare vid Vasa Handelsplats där invånare kunde slänga sådant som vanliga hushållsavfall. Den togs bort på grund av att sådant som skulle kastas på en återvinningscentral slängdes där istället. Nu har det kommit till Mariekäll istället. Hit kommer folk från alla möjliga områden i staden och lämnar av sådant som inte ska lämnas av här.

Kastad TV-apparat i Mariekäll. Foto: Privat

Här ska det, som vid vilken återvinningsstation som helst, endast slängas vanliga hushållsavfall som kartong och lättare plastförpackningar. Inte soffor, tv-apparater, trasiga vitrinskåp, vagnar, handfat, dunkar med farliga kemikalier, tavlor eller fritöser.

Det är problematiskt. Inte bara för oss boenden, utan även för alla djur som bor i skogen intill, alla barn och äldre i området som kan komma åt det farliga avfallet. Vid backen mot äldreboendet Mariekällgården har avfallet fallit längst ner med vägen.

Har man orken att packa en bil eller släpvagn för att ta sig hit för att lasta av sitt stora avfall, ska man ha lika mycket ork att ta sig till en faktiskt återvinningscentral som vi har. Två av dem i Södertälje – Moraberg och Tveta.

På återvinningscentralerna får man ett besökskort där man som boende i Södertälje har möjligheten att slänga just stora avfall, farliga kemikalier och trädgårdsavfall upp till 25 gånger per år på 3 kubikmeter, bra va? 

Det är vi vuxna som våra barn har att skylla på när dem kommer bo i något som liknar Chernobyl i framtiden. Det är vi vuxna som har ansvaret att faktiskt TA ett ansvar och göra något som är så fruktansvärt enkelt som att källsortera och slänga större avfall där det ska vara.

Att ni som gör sånt här inte skäms. Nedskräpning är ett av dem vanligaste brotten i Sverige och kostar ofantligt mycket skattepengar. Lägg omedelbart av med detta. Ni försämrar hälsan för barn som ska växa upp till det här. Det är ni som utplånar naturen, havet och djuren. Därför ser jag bara mörker för våra barn.

Moa Simper-Allen.
24 år och småbarnsmamma. Född och uppvuxen i Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 februari 2023 11:17
Senast uppdaterad: 10 maj 2024 17:20

Vendela från Södertälje Ridklubb till finalen i Jönköping

2d

Vendela Häll Löfvenius. Foto: Privat

Nästa vecka inleds finalen av Agria Pony Trophy i hoppning på Jönköping Horse Show. En av dem som har kvalificerat sig hela vägen till finalen är Vendela Häll Löfvenius från Södertälje Ridklubb.

Agria Pony Trophy Hoppning är en populär tävling för ponnyryttare mellan 10 och 18 år. Under säsongen har ponnyryttare från hela landet tävlat för att kvalificera sig till finalen på Jönköping Horse Show. I år satte tävlingen nytt rekord med över 200 deltagande ponnyekipage under kvalsäsongen.

Totalt 47 olika ridklubbar är representerade bland de kvalificerade ekipagen till finalen. Flest antal kvalade ekipage kommer från Föreningen Mantorpsryttarna, Kungälvs Hästsportklubb och S.T.O Ryttarsällskap som alla har fyra ekipage vardera klara för den prestigefyllda finalen.

Vendela Häll Löfvenius med hästen Camber Dan från Södertälje Ridklubb är ett av ekipagen. Hon är en av över 200 ponnyryttare från hela Sverige som har deltagit i den intensiva kvalsäsongen för att nå finalen.

– Det är min första tävling i en stor arena, så jag ska göra mitt bästa för att uppnå en så felfri, snabb och stabil runda med min häst som möjligt, säger Vendela.

Finalen av Agria Pony Trophy på Jönköping Horse Show äger rum mellan den 31 oktober och 5 november.

Skribent: Lucas T.

(ANNONSLÄNK)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 11:56
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:31

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors