Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag ser bara mörker för våra barn

331227499_714275173698355_3489362152861148064_n

Moa Simper-Allen

Jag källsorterar och det har jag gjort sedan mina yngre tonår. Jag vill tillägga att jag inte skriver det här för att jag ska få en klapp på axeln för att jag ska anses vara duktig som gjort det sedan tidig ålder eller för att jag är särskilt insatt när det kommer till miljön. Utan för att det är så jag har lärt mig att det är såhär man ska göra.

Jag minns än idag när jag gick med min mor vid Bårstafältet, vi pratar om när jag var i 10-års åldern och var lite små-lat och la en pantflaska på vägen och fortsatte gå. Min mor stannade till direkt och var som nästan rosenrasande för att jag hade lagt den där. – ”Sådär gör du absolut inte, plocka upp den genast och släng den i en soptunna när vi väl passerar en!”.

När jag bodde hemma hos mina föräldrar i vårt lilla radhus så hade vi sorteringskärl utanför, det fanns det för varje hus längst hela radhuslängorna som hade enkel markering för varje bytta. Ofärgat glas, färgat glas, kartonger, papper med mera. Det var enkelt att bara lägga det där det skulle vara och det fick både jag och min lillebror gå ut och sortera många gånger. För det är så vi lärt oss att såhär ska man göra.

Nu bor jag i en bostadsrätt tillsammans med min man och våra två små barn i Mariekäll i Södertälje. Ett av de bättre familjevänligare områdena i staden. Vi flytta hit hösten 2019, mycket lugnt område med många trevliga grannar.

Här har vi en förening som håller olika aktiviteter för oss boenden som bland annat vårstädning varje år, där alla som bor i området kan delta för att hålla området rent och städat.

Vi har avfallsanläggning för matavfall och andra sopor med nyckellås för att bara vi boenden ska kunna slänga våra avfallssopor. När andra som inte bor i området kom hit för att slänga sitt fylldes de snabbare än vad blixten slog ner. Sopbilarna åkte hit oftare än vanligt för att tömma.

Det fanns en återvinningsstation tidigare vid Vasa Handelsplats där invånare kunde slänga sådant som vanliga hushållsavfall. Den togs bort på grund av att sådant som skulle kastas på en återvinningscentral slängdes där istället. Nu har det kommit till Mariekäll istället. Hit kommer folk från alla möjliga områden i staden och lämnar av sådant som inte ska lämnas av här.

Kastad TV-apparat i Mariekäll. Foto: Privat

Här ska det, som vid vilken återvinningsstation som helst, endast slängas vanliga hushållsavfall som kartong och lättare plastförpackningar. Inte soffor, tv-apparater, trasiga vitrinskåp, vagnar, handfat, dunkar med farliga kemikalier, tavlor eller fritöser.

Det är problematiskt. Inte bara för oss boenden, utan även för alla djur som bor i skogen intill, alla barn och äldre i området som kan komma åt det farliga avfallet. Vid backen mot äldreboendet Mariekällgården har avfallet fallit längst ner med vägen.

Har man orken att packa en bil eller släpvagn för att ta sig hit för att lasta av sitt stora avfall, ska man ha lika mycket ork att ta sig till en faktiskt återvinningscentral som vi har. Två av dem i Södertälje – Moraberg och Tveta.

På återvinningscentralerna får man ett besökskort där man som boende i Södertälje har möjligheten att slänga just stora avfall, farliga kemikalier och trädgårdsavfall upp till 25 gånger per år på 3 kubikmeter, bra va? 

Det är vi vuxna som våra barn har att skylla på när dem kommer bo i något som liknar Chernobyl i framtiden. Det är vi vuxna som har ansvaret att faktiskt TA ett ansvar och göra något som är så fruktansvärt enkelt som att källsortera och slänga större avfall där det ska vara.

Att ni som gör sånt här inte skäms. Nedskräpning är ett av dem vanligaste brotten i Sverige och kostar ofantligt mycket skattepengar. Lägg omedelbart av med detta. Ni försämrar hälsan för barn som ska växa upp till det här. Det är ni som utplånar naturen, havet och djuren. Därför ser jag bara mörker för våra barn.

Moa Simper-Allen.
24 år och småbarnsmamma. Född och uppvuxen i Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 februari 2023 11:17
Senast uppdaterad: 10 maj 2024 17:20

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors