Företag i fokus:

Zeki Demir från Södertälje tävlar om en halv miljon

ZEKI

Zeki Demir.Foto: Robert Jadenfelt/TV4.

Den 19 mars är den svenska dokusåpa Robinson tillbaka på TV4. I år är av deltagarna 46-åringen, Zeki Demir, från Södertälje med i den nya säsongen.

Med siktet inställt på en halv miljon kronor i prispotten utsätter sig deltagarna för både fysiskt och psykiskt tuffa utmaningar på en öde ö. Med fokus på taktik, pakter, rävspel delas Deltagarna upp i lag för att skapa sammanhållning, men även utmaningar.

Två lag, Lag Nord och Lag Syd – De yngre mot de äldre. Södertäljebon, 46-åringen Zeki Demir, placerades i Lag Nord, den äldre gruppen. Förutom kläder har samtliga deltagare i Robinson endast fått ta med sig en personlig sak och för Zeki Demir, som jobbar som frisör tillvardags, blev det en glasbit.

Zeki Demir. Övre raden, andra från höger. Foto: Robert Jadenfelt/TV4.

Anders Lundin, gör comeback som programledare för Robinson efter 20 år.

– Det är jättekul att få göra comeback, lite overkligt. Det var 20 år sen sist men det kändes som det bara gått en dryg vecka. Och precis lika kul att än en gång få följa på nära håll deltagarnas hisnande bergodalbana resa, säger Anders Lundin i ett pressmeddelande.

Robinson har premiär söndagen den 19 mars på TV4 Play och TV4, medan Gränslandet har premiär en vecka senare den 26 mars på TV4 Play.

Här är samtliga deltagare i årets Robinson tävlar om prissumman på en halv miljon kronor: 

Zeki Demir, Frisör, 46 år, Södertälje. Personlig sak: Glasbit.
Alva Trané, Studerande, 23 år, Hudiksvall. Personlig sak: spelet ”Med Andra Ord” 
Amanda Högvik, Konsult, 27 år, Stockholm. Personlig sak: analog kamera 
Dennis Johansson, Kameraspecialist, 23 år, Åby. Personlig sak: Tatueringsnål. 
Erik Wahrolen, Pedagog, 39 år, Stockholm. Personlig sak: laminerad bild på sina barn. 
Amanda Eliasson, Mood Manager, 28 år, Sällsjö. Personlig sak: Halsband från sin mormor. 
Camilla Salen Sjögren, Commercial Lead inom läkemedel, 58 år, Båstad. Personlig sak: ficklampa. 
Caroline Persson, Försäkringsrådgivare, 24 år, Stockholm. Personlig sak: Affirmationskort. 
Christina Onuora, Projektledare, 27 år, Solna. Personlig sak: Bok (Kafka på Stranden) 
Fabian Turkaij, Hamnarbetare, 55 år, Göteborg. Personlig sak: 12 Örontops. 
Oskar Hammarstedt, Fiskodlare, 31 år, Kosta. Personlig sak: Flugbindningsset. 
Pernilla Block, Kökinredare, 50 år, Fiskebäckskil. Personlig sak: flugsmälla. 
Peter Andersson, Pensionär, 68 år, Västra Fröluna. Personlig sak: golfklubba. 
Salam Al Zerkani, Uthyrare, 36 år, Gustavsberg. Personlig sak: gummiband. 
Sanna Strand, Verksamhetschef, 50 år, Gävle. Personlig sak: Tarotkort. 
Sophie Sörkvist, Projektledare, 27 år, Stockholm. Personlig sak: Nallebjörn. 
Dennis Boelius, Golvläggare, 42 år, Uppsala. Personlig sak: Kungakrona. 
Christopher Da Silva, Arbetsledare, 24 år, Vänersborg. Personlig sak: Anteckningsblock med penna 
Camilla Widing, Enhetschef, 52 år, Hallsberg. Personlig sak: doftljus.
Anna Stomsi, Medium, 44 år, Stockholm, Personlig sak: Anteckningsblock med penna 
Elin Ambrosiani, Senior Digital Specialist, 40 år, Huddinge. Personlig sak: Hot Sauce. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 mars 2023 14:10
Senast uppdaterad: 6 mars 2023 14:10

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors