Företag i fokus:

Männens lön fortfarande högre i Nykvarn och Södertälje

Södertälje kommun, Nykvarn. Montage Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa.

På de flesta ställen har de kommunalt anställda kvinnornas medianlön gått om männens. Men inte i Nykvarns eller Södertälje kommun, här tjänar kvinnor fortfarande lägre.

I Nykvarn var kvinnornas medianlön högre än männens för tio år sedan – nu ligger männens lön 653 kronor högre. I Södertälje tjänar kvinnor fortfarande 1 381 kronor mindre. 

När den kommunala lönestatistiken för 2021 publicerades förra året markerades i tysthet ett historiskt skifte: För första gången någonsin var kvinnornas medianlön högre än männens. I två av tre svenska kommuner ligger nu kommunalt anställda kvinnors medianlöner antingen på samma nivå eller högre än männens. För tio år sedan hade männen högre medianlön i 254 av 290 kommuner.

I Södertälje kommun är utvecklingen inte lika tydlig: 2012 tjänade mediankvinnan 96 procent av medianmannens lön. 2021 låg de anställda kvinnornas medianlön på 31 819, vilket är 1 381 kronor mindre än männens. Det är samma andel av männens lön som för tio år sedan. I Nykvarns kommun är medellönen 2 400 kronor högre för män. Men i en majoritet av kommunerna har kvinnornas medianlön alltså passerat männens.

Betyder det att kommunerna är jämställda nu?

– Nej, men vi kan konstatera att det har hänt en hel del, säger Charlotta Undén, projektledare på Sveriges kommuner och region, SKR.

– Medellönen är fortfarande högre för män i kommunal sektor i landet som helhet, även om skillnaden har minskat över tid. Löneskillnaden är relativt liten i kommunal sektor, betydligt mindre än i regioner, stat och privat sektor. En stor del av löneskillnaden förklaras av skillnader i yrke, utbildning och ålder.

”Kvinnor är mer frånvarande på arbetsmarknaden”

Medellönen är alltså fortfarande högre för män i kommunal sektor i landet som helhet. Så är det även i Södertälje kommun, där medellönen är 1 800 kronor högre för män. 

– Kvinnor arbetar mer deltid, kvinnor är generellt de som tar mer vabb och föräldraledighet, kvinnor tar ett större ansvar hemma. Det får stora konsekvenser när det gäller livsinkomst och karriärutveckling. Kvinnor behöver öka sin närvaro på arbetsmarknaden, säger Charlotta Undén.

Så vad kan kommunerna och SKR göra?

– Förutom att göra årliga lönekartläggningar och se till att lönerna är rättvisa för lika och likvärdigt arbete så handlar det för SKR:s del mycket om att öka närvaron för kvinnor på arbetsmarknaden. Heltidsarbete ska bli norm och vi vill att kvinnor och män delar lika på föräldraledighet, vab och obetalt arbete i hemmet.

Charlotta Undén nämner särskilt Heltidsresan, där SKR och Kommunal arbetar för att heltidsarbete ska bli norm. 

– Här blir jämställdheten både ett mål och ett medel. Mål därför att jämställdhet är principiellt viktigt, men det är också ett medel att lösa kompetensbristen. Det är lättare att locka kompetens om man får en heltid och har kollegor som jobbar heltid, istället för att hela tiden behöver läras upp på nytt. 

Vad har ni fått för reaktioner ute i kommunerna?

– Vi får mycket reaktioner och blandade rekationer som det blir när det sker en förädring. Det är viktigt att medarbetare, fack och arbetsgivare är med tillsammans och att de som påverkas av förändringen kan vara med och påverka och få information under hela vägen. I många verksamheter har införandet av heltidsorganisationer gått väldigt bra, avslutar Undén.

Souvlaki

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 mars 2023 04:00
Senast uppdaterad: 8 mars 2023 09:43

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors