Företag i fokus:

Männens lön fortfarande högre i Nykvarn och Södertälje

Södertälje kommun, Nykvarn. Montage Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa.

På de flesta ställen har de kommunalt anställda kvinnornas medianlön gått om männens. Men inte i Nykvarns eller Södertälje kommun, här tjänar kvinnor fortfarande lägre.

I Nykvarn var kvinnornas medianlön högre än männens för tio år sedan – nu ligger männens lön 653 kronor högre. I Södertälje tjänar kvinnor fortfarande 1 381 kronor mindre. 

När den kommunala lönestatistiken för 2021 publicerades förra året markerades i tysthet ett historiskt skifte: För första gången någonsin var kvinnornas medianlön högre än männens. I två av tre svenska kommuner ligger nu kommunalt anställda kvinnors medianlöner antingen på samma nivå eller högre än männens. För tio år sedan hade männen högre medianlön i 254 av 290 kommuner.

I Södertälje kommun är utvecklingen inte lika tydlig: 2012 tjänade mediankvinnan 96 procent av medianmannens lön. 2021 låg de anställda kvinnornas medianlön på 31 819, vilket är 1 381 kronor mindre än männens. Det är samma andel av männens lön som för tio år sedan. I Nykvarns kommun är medellönen 2 400 kronor högre för män. Men i en majoritet av kommunerna har kvinnornas medianlön alltså passerat männens.

Betyder det att kommunerna är jämställda nu?

– Nej, men vi kan konstatera att det har hänt en hel del, säger Charlotta Undén, projektledare på Sveriges kommuner och region, SKR.

– Medellönen är fortfarande högre för män i kommunal sektor i landet som helhet, även om skillnaden har minskat över tid. Löneskillnaden är relativt liten i kommunal sektor, betydligt mindre än i regioner, stat och privat sektor. En stor del av löneskillnaden förklaras av skillnader i yrke, utbildning och ålder.

”Kvinnor är mer frånvarande på arbetsmarknaden”

Medellönen är alltså fortfarande högre för män i kommunal sektor i landet som helhet. Så är det även i Södertälje kommun, där medellönen är 1 800 kronor högre för män. 

– Kvinnor arbetar mer deltid, kvinnor är generellt de som tar mer vabb och föräldraledighet, kvinnor tar ett större ansvar hemma. Det får stora konsekvenser när det gäller livsinkomst och karriärutveckling. Kvinnor behöver öka sin närvaro på arbetsmarknaden, säger Charlotta Undén.

Så vad kan kommunerna och SKR göra?

– Förutom att göra årliga lönekartläggningar och se till att lönerna är rättvisa för lika och likvärdigt arbete så handlar det för SKR:s del mycket om att öka närvaron för kvinnor på arbetsmarknaden. Heltidsarbete ska bli norm och vi vill att kvinnor och män delar lika på föräldraledighet, vab och obetalt arbete i hemmet.

Charlotta Undén nämner särskilt Heltidsresan, där SKR och Kommunal arbetar för att heltidsarbete ska bli norm. 

– Här blir jämställdheten både ett mål och ett medel. Mål därför att jämställdhet är principiellt viktigt, men det är också ett medel att lösa kompetensbristen. Det är lättare att locka kompetens om man får en heltid och har kollegor som jobbar heltid, istället för att hela tiden behöver läras upp på nytt. 

Vad har ni fått för reaktioner ute i kommunerna?

– Vi får mycket reaktioner och blandade rekationer som det blir när det sker en förädring. Det är viktigt att medarbetare, fack och arbetsgivare är med tillsammans och att de som påverkas av förändringen kan vara med och påverka och få information under hela vägen. I många verksamheter har införandet av heltidsorganisationer gått väldigt bra, avslutar Undén.

Souvlaki

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 mars 2023 04:00
Senast uppdaterad: 8 mars 2023 09:43

INSÄNDARE: Godners retorik, söndra och härska

Sodertalje-fotbollsarena-

Assyriska FF genomgår för närvarande en ekonomisk kris och upplever motstånd från kommunens sida.
Foto: Shamash Oyal

Svar på insändare: Godner: ”Det finns ingen vilja att stjälpa”

Jag känner att denna fråga var ett känsligt ämne för kommunstyrelsens ordförande Boel Godner. Hennes svar kom snabbt, verkade ogenomtänkt, och plötsligt söker hon dialog med föreningarna. Skon klämmer.

Jag tycker att Godners retorik i svaret är oerhört oprofessionell. Det passar inte en politiker att svara på det sättet.

Godner skriver att Assyriska och Syrianska fick miljonbelopp i stöd och att detta ifrågasattes av andra föreningar, men att hon försvarade det. Det första jag tänkte, och troligen tänkte även dessa två klubbar, är vilka föreningar som ifrågasatte detta och varför.

För mig är det uppenbart att hon vill skapa sprickor inom föreningslivet och ställa föreningar mot varandra. Det är en gammal retorik för att kunna behålla makten – söndra och härska.

Stödet var en del av flera krisåtgärder, inte en enskild hjälteinsats

Jag tycker även att Godner tar åt sig äran för pandemistöd till föreningslivet. Stödet var en del av flera krisåtgärder som regeringen genomförde för att hantera konsekvenserna av pandemin, inte en enskild hjälteinsats. Boel Godner får gärna rätta mig om jag har fel.

Hur skulle det se ut om Södertälje kommun var den enda i hela Sverige som inte beviljade föreningar coronastöd?

Min insändare innehåller fakta – ditt svar, Boel, innehåller ursäkter och bortförklaringar.

Jag önskar Assyriska lycka till och hoppas att ni löser er ekonomiska kris. Ni förtjänar att bli behandlade bättre.

/Södertäljebo

Läs även: – Boel räddade SSK men stjälper Assyriska

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 13:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Grönt ljus: Järnvägsplanen vinner laga kraft

Ostlänken. Pressbild: Trafikverket

Pressbild: Trafikverket

Järnvägsplanen för sträckan Långsjön-Sillekorg i Trosa kommun, en del av det ambitiösa projektet Ostlänken, har nu vunnit laga kraft.

Ett betydelsefullt genombrott i utvecklingen av den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken som sträcker sig över 160 kilometer från Järna till Linköping. Nyligen meddelade regeringen sitt beslut att godkänna järnvägsplanen för sträckan mellan Långsjön och Sillekrog i Trosa kommun.

– Att järnvägsplanen vunnit laga kraft innebär att vi nu har rätt att ta mark i anspråk och utforma järnvägen i enlighet med planen. Det är en viktig milstolpe i projektet, säger Linda Abrahamsson, projektledare i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Detta beslut, som fattades den 27 mars, markerar att planen nu vunnit laga kraft, vilket effektivt möjliggör en fortsättning av förberedelsearbetena längs denna sträcka.

Ostlänken är designad för att erbjuda betydande förbättringar inom tillgänglighet, kortare restider och ökad punktlighet för tågtrafiken. Projektet förväntas även främja regional utveckling genom att underlätta arbetspendling och utöka den lokala arbetsmarknaden.

I Trosa kommun sträcker sig järnvägen över en 13 kilometer lång korridor. Som en del av detta omfattande projekt planeras även ett nytt resecentrum i Vagnhärad, vilket ska stärka områdets anslutningar och bidra till kommunens tillväxt och tillgänglighet.

– Att den första järnvägsplanen för den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken har vunnit laga kraft är ett viktigt steg i den största satsningen på svensk järnväg i modern tid. Det är resultatet av flera års arbete där många medarbetare gjort ett fantastiskt jobb. Nu fortsätter vi att fokusera på våra resterande järnvägsplaner inom Ostlänken och hoppas att flera järnvägsplaner blir fastställda och vinner laga kraft, vilket är förutsättningsskapande för att kunna sätta spaden i marken, säger Magnus Sjöberg, programchef.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 11:06
Senast uppdaterad: 15 april 2024 11:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors