Företag i fokus:

Männens lön fortfarande högre i Nykvarn och Södertälje

Södertälje kommun, Nykvarn. Montage Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa.

På de flesta ställen har de kommunalt anställda kvinnornas medianlön gått om männens. Men inte i Nykvarns eller Södertälje kommun, här tjänar kvinnor fortfarande lägre.

I Nykvarn var kvinnornas medianlön högre än männens för tio år sedan – nu ligger männens lön 653 kronor högre. I Södertälje tjänar kvinnor fortfarande 1 381 kronor mindre. 

När den kommunala lönestatistiken för 2021 publicerades förra året markerades i tysthet ett historiskt skifte: För första gången någonsin var kvinnornas medianlön högre än männens. I två av tre svenska kommuner ligger nu kommunalt anställda kvinnors medianlöner antingen på samma nivå eller högre än männens. För tio år sedan hade männen högre medianlön i 254 av 290 kommuner.

I Södertälje kommun är utvecklingen inte lika tydlig: 2012 tjänade mediankvinnan 96 procent av medianmannens lön. 2021 låg de anställda kvinnornas medianlön på 31 819, vilket är 1 381 kronor mindre än männens. Det är samma andel av männens lön som för tio år sedan. I Nykvarns kommun är medellönen 2 400 kronor högre för män. Men i en majoritet av kommunerna har kvinnornas medianlön alltså passerat männens.

Betyder det att kommunerna är jämställda nu?

– Nej, men vi kan konstatera att det har hänt en hel del, säger Charlotta Undén, projektledare på Sveriges kommuner och region, SKR.

– Medellönen är fortfarande högre för män i kommunal sektor i landet som helhet, även om skillnaden har minskat över tid. Löneskillnaden är relativt liten i kommunal sektor, betydligt mindre än i regioner, stat och privat sektor. En stor del av löneskillnaden förklaras av skillnader i yrke, utbildning och ålder.

”Kvinnor är mer frånvarande på arbetsmarknaden”

Medellönen är alltså fortfarande högre för män i kommunal sektor i landet som helhet. Så är det även i Södertälje kommun, där medellönen är 1 800 kronor högre för män. 

– Kvinnor arbetar mer deltid, kvinnor är generellt de som tar mer vabb och föräldraledighet, kvinnor tar ett större ansvar hemma. Det får stora konsekvenser när det gäller livsinkomst och karriärutveckling. Kvinnor behöver öka sin närvaro på arbetsmarknaden, säger Charlotta Undén.

Så vad kan kommunerna och SKR göra?

– Förutom att göra årliga lönekartläggningar och se till att lönerna är rättvisa för lika och likvärdigt arbete så handlar det för SKR:s del mycket om att öka närvaron för kvinnor på arbetsmarknaden. Heltidsarbete ska bli norm och vi vill att kvinnor och män delar lika på föräldraledighet, vab och obetalt arbete i hemmet.

Charlotta Undén nämner särskilt Heltidsresan, där SKR och Kommunal arbetar för att heltidsarbete ska bli norm. 

– Här blir jämställdheten både ett mål och ett medel. Mål därför att jämställdhet är principiellt viktigt, men det är också ett medel att lösa kompetensbristen. Det är lättare att locka kompetens om man får en heltid och har kollegor som jobbar heltid, istället för att hela tiden behöver läras upp på nytt. 

Vad har ni fått för reaktioner ute i kommunerna?

– Vi får mycket reaktioner och blandade rekationer som det blir när det sker en förädring. Det är viktigt att medarbetare, fack och arbetsgivare är med tillsammans och att de som påverkas av förändringen kan vara med och påverka och få information under hela vägen. I många verksamheter har införandet av heltidsorganisationer gått väldigt bra, avslutar Undén.

Souvlaki

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 mars 2023 04:00
Senast uppdaterad: 8 mars 2023 09:43

Mordrättegången mot 13 personer är avslutad

IMG_7255

Efter mordet på 41-åringen i Ronna, tog de misstänka personer in på hotell i Täby där de fångades av hotells övervakningskameror. Foton: Ur polisens förundersökning.

Rättegången mot 13 åtalade för mordet på en 41-åring i Ronna har avslutats. Nyckelbevis inkluderar de misstänktas rörelser, chatkonversationer och det misstänkta vapnet som hittades i ett garage.

Totalt står 13 personer åtalade för inblandning i mordet på en oskyldig 41-årig man i Ronna förra året. Den huvudmisstänkte skytten, en 17-åring som misstänks vara äldre än vad han uppger, tros ha varit skytten när 41-åringen sköts till döds på Enhörnaleden den 1 oktober 2022.

De tolv andra personerna har åtalats för att på olika sätt ha hjälpt till före eller efter mordet, eller för att de underlåtit att informera polisen om planerna. Enligt åklagaren tros mordet på Enhörnaleden vara en hämndaktion för mordet på en 19-åring vid Rösbergas Fritidsgård dagen innan. Men gärningsmannen på elsparkcykeln tros ha skjutit en oskyldig 41-årig man, som inte hade några kriminella kopplingar.

Mördaren fångades på bild på elsparkcykel i riktning mot Lina Hage, strax efter dödsskjutningen. Foto: polisen

Polisens förundersökning avslöjar detaljer, inklusive de misstänktas rörelser och chatkonversationer. Efter händelsen lämnade flera medlemmar av Saltskogfalangen Södertälje och tog in på Scandic Hotel i Täby, under misstankar om att de hade haft ett möte i Stockholm innan de anlände.

Under den stora utredningen efter mordet kunde polisen lokalisera ett garage i Lina Hage. Vid en genomsökning hittades en påse med bland annat en ansiktsmask, kläder, handskar och det misstänkta mordvapnet. Dessutom hittades elsparkcykeln som användes under mordkvällen.

Försvararna ifrågasätter dock polisens bevismaterial och menar att det inte går att fastställa vem som sköt natten då 41-åringen sköts till döds.

– Problemet är att det är över ett 50-tal olika människor som ingår i det som polisen har beskrivit som en särskild falang. Det finns ett 15-tal olika DNA-träffar på de här olika klädesplaggen. Så det går inte att avgöra vem som har avsatt vilken DNA-profil vid vilket tillfälle. Dessutom är det inte ens klarlagt i målet att de här kläderna har använts vid mordet, säger försvarsadvokaten Jonas Granfelt till SVT.

Läs även: Mordfallet i Ronna – ”Ska inte vila förrän alla är döda”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 december 2023 03:26

NY STATISTIK: Trångboddheten ökar bland barn i Södertälje

drönare 21 Södertälje

Foto: Alexander Isa

Nästan fyra av tio barn i flerbostadshus i Södertälje kommun lever i trångboddhet. Det visar ny statistik från SCB som visar att andelen trångbodda barn i kommunen ökar.

Trångboddhet innebär att det bor fler än två personer i något av lägenhetens sovrum. I Södertälje kommun är totalt 13 300 personer trångbodda, vilket motsvarar 23,5 procent av invånarna i flerbostadshus. Den siffran är ungefär densamma som för tio år sedan, men bland barn ser det annorlunda ut.

– I Södertälje kommun var 39 procent av barnen som bor i flerbostadshus trångbodda år 2022. Det är en ökning från 36 procent sedan 2012, säger Malin Forsberg, statistiker på SCB.

Trångboddheten är störst bland utrikesfödda. I Södertälje kommun är 17 procent av de svenskfödda trångbodda, medan hela 41 procent av de som är födda i Afrika lever trångbott.

Situationen i Södertälje följer den nationella trenden, där allt fler barn tvingas bo trångt. Utvecklingen går däremot åt olika håll i olika kommuner.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 december 2023 01:53

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors