Företag i fokus:

Här besöker juryn Södertälje för utvärdering – ”Kändes overkligt”

S

Togs emot av centrumchefen Aljosa Lagumdžija.

Förra veckan besökte juryn för ”Årets Stadskärna” Södertälje, vilket var en milstolpe i centrumföreningen Södertälje Citys arbete under de senaste 10 åren.

Jurybesöket av fem styrelsemedlemmar från organisationen Svenska Stadskärnor var det sista steget i ansökningsprocessen till ”Årets Stadskärna”.

Under besöket sattes ett gediget program ihop som började på stadshuset där representanter från Södertälje Citys styrelse och kommunen berättade om stadens organisation och arbete. Efter fika och bakverk begav sig juryn ut på en tur genom staden med flera stopp på olika platser.

– Vi hade gediget program för vår jury där vi ville visa Södertäljes bästa sidor genom en bred mix. Allt från smaker till, aktiviteter, evenemang och lyckade utvecklingsprojekt, säger Aljoša Lagumdžija, VD, Södertälje City till Telgenytt.

Chefen för centrumföreningen Södertälje City, Aljoša Lagumdžija, tillsammans med jurymedlemmarna. Foto: Södertälje City.

Vid Stationsplan fick jurymedlemmarna träffa Mikael ”Affe” Alfredsson från Södertäljepolisen där han berättade om det gemensamma trygghetsarbete i Södertälje. Därefter gick turen vidare genom stadsparken och Marenplan, där juryn fick information om projektet ”Sommargatan” och Marenhotellet.

Vid Köpmangatan och Kanaltorget visades utvecklingen av nya bostäder och torg. Vid Stora Torget fick juryn lära sig om Scania och deras satsningar på Science Park och hållbara färdmedel och avslutades med en lunchpaus.

Efter lunchen fortsatte besöket i norra stadskärnan med ett besök på Ad Astra by Elite och Science Park där utvecklingen av hela området presenterades av förändringsledaren Isak Eriksson från Södertälje kommun.

Mikael ”Affe” Alfredsson från Södertäljepolisen. Foto: Södertälje City.

Efter den sista hållplatsen avslutades sattes det punk i den sista delan av ansökningsprocessen till ”Årets Stadskärna. Ett mål som Centrumföreningen haft i nästan tio år.

– Vi har strävat efter det här målet så pass länge att det kändes overkligt att ha jury på besök. Känner mig glad och stolt över alla representanter från Södertälje som deltog och gjorde sitt yttersta och levererade spännande och intressanta presentationer om vårt utvecklingsarbete, säger Aljosa.

Inom kort väntas organisationen Svenska Stadskärnor meddela sin bedömning om Södertäljes utveckling och kvalitet som stadskärna.

Läs även: – Ny serie om Södertälje tar upp kampen mot streamingjättarna

SBBKs klubbdirektör, Johan Strömwall. Foto: Södertälje City

Foto: Södertälje City

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 27 mars 2023 05:38

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors