Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Kraftig minskning av butiker i Södertälje

Lokal

Montagebild

Södertälje har sedan 2017 sett en betydande nedgång i antalet fysiska butiker, med var sjunde butik som har stängt ner, det rapporterar nyhetsbyrån Newsworthy.

Sedan 2017 har Södertälje kommun bevittnat en betydande nedgång i antalet fysiska butiker, med en markant ökning av tomma lokaler i stadens centrum. Denna utveckling är i linje med en nationell trend där Sverige sett en 7 procentig minskning av butiksantalet.

Enligt nya siffror från Handelsrådet och HUI Research har Södertälje drabbats hårdare än genomsnittet, med en nedgång som överstiger det nationella snittet. Specifikt är det butiker som säljer sällanköpsvaror, inklusive kläder och böcker, samt dagligvaruhandeln som har upplevt de största minskningarna.

Även Nykvarns kommun har känt av trenden, med en minskning från 17 butiker år 2017 till 12 butiker år 2022.

Läs även: – ”Centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 4 mars 2024 06:59

Södertäljeborna gör minst ränteavdrag i Stockholms län

Pixnio miniraknare-

Foto: Pixnio

Danderyds invånare toppar listan över ränteavdrag i länet, medan Södertälje hamnar sist. – Ränteavdraget har ökat och är nu på den högsta nivån sedan 2013, säger Daniel Kruse, statistiker på SCB.

En ny statistik från SCB visar att invånarna i Danderyd gjorde de största ränteavdragen i genomsnitt under 2022, med ett snitt på över 18 000 kronor per hushåll. Detta belopp är nästan tre gånger högre än genomsnittet för hela riket, som ligger på 6 500 kronor per hushåll.

Efter Danderyd är det Lidingö, Vellinge och Vaxholm som utmärker sig med höga genomsnittliga ränteavdrag. Södertälje placerar sig dock sist i Stockholms län, där det genomsnittliga ränteavdraget endast är 6 600 kronor per hushåll för 2022, vilket är marginellt högre än rikssnittet.

I Nykvarn ligger genomsnittet på 10 000 kronor, vilket visar på betydande lokala variationer inom länet. Denna statistik baseras på deklarationsdata till Skatteverket och lyfter fram intressanta skillnader i hur invånarna i olika delar av Stockholms län och Sverige nyttjar möjligheten till ränteavdrag.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2024 05:19
Senast uppdaterad: 4 mars 2024 05:19

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors