Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Positiv ökning i Södertälje – Nykvarn fortfarande i topp

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Förra året såg vi en positiv ökning av andelen elever som gick ut grundskolan i Södertälje kommun med behörighet till gymnasiets yrkesprogram. Men ny statistik visar på stora regionala ojämlikheter.

Andelen elever som avslutade grundskolan med behörighet till gymnasiets yrkesprogram ökade förra året i Södertälje kommun med en förbättring på 5 procentenheter jämfört med året innan. Totalt var 82,3 procent behöriga till gymnasiet, enligt Skolverkets senaste statistik.

Nykvarn tappade 0,7 procent, men toppar fortfarande med 95,6 procents elevbehörighet.

Trots detta finns det betydande regionala skillnader i hela landet, med över 70 skolor där mer än en tredjedel av eleverna inte uppnår gymnasiebehörighet, och ett tiotal skolor där inte ens hälften gör det, särskilt i större städer.

– Alla elever ska ha samma chans att lyckas, oavsett var de bor. I dag ser vi hur svensk skola slits isär och det är totalt oacceptabelt, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.

I Stockholms län varierar resultaten, med över 95 procent gymnasiebehöriga elever i Danderyd och Nykvarn, medan siffran sjönk till 80 procent i Norrtälje. Nationellt sett låg gymnasiebehörigheten på 85 procent förra läsåret, vilket är liknande nivå som tidigare. Södertäljes elever överträffar dock rikssnittet. För att bli behörig att söka till yrkesprogram måste eleverna få godkända betyg i svenska (eller svenska som andraspråk), engelska och matematik, samt i ytterligare fem ämnen, totalt åtta ämnen.

– För att elever ska kunna lyckas krävs lärare med rätt behörighet och särskilt stöd till de som behöver det. Det bästa receptet för att öka gymnasiebehörigheten i sin kommun är att satsa på en god arbetsmiljö för att kunna behålla och attrahera lärare och att se till att de nödvändiga resurserna finns på plats, säger Åsa Fahlén.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 oktober 2023 05:30
Senast uppdaterad: 14 oktober 2023 01:13

Grundskolelärare misstänks för övergrepp mot barn

2022_06_3C87969B-7084-42E3-8C31-ED65FD111312-1536x1122-1

Foto/Montage: Pixabay/Alexander Isa

En kvinnlig lärare anställd av Södertälje kommun är under utredning för misstankar om övergrepp mot barn, rapporter LT. Hon ska även ha blivit avstängd med omedelbar verkan.

Det var under gårdagen som det blev känt att en kvinnlig lärare, anställd på en kommunal grundkola, begått flera grova övergrepp mot barn. Detta avslöjades i chattar på internet, men enligt tidningen har kvinnan påstått att det enbart rör sig om fantasier.

Förskolan agerade kraftfullt.
– Utifrån det här har vi stängt av den här personen. Vi har gått in i en arbetsrättslig process där vi har underrättat den här personen och facket om ett kommande avsked, säger Ingela Hamlin, utbildningsdirektör i Södertälje kommun, till LT.

Under gårdagen ska grundskolan ha skickat information till all personal och föräldrar med barn på skolan samt stängt av kvinnan med omedelbar verkan.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 oktober 2023 04:00
Senast uppdaterad: 14 oktober 2023 13:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors