Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Namntävling arrangeras för Ronnas nya fritidsgård

Fritidsgård Ronna

Illustration: Södertälje kommun.

I april 2024 förväntas Ronnas nya fritidsgård stå klar. Nu utlyser Södertälje kommun en tävling för att namnge den nya fritidsgården.

Det framtida aktivitetshuset i Ronna är avsett att fungera som en kreativ mötesplats för unga i Södertälje. Huset täcker en imponerande yta på 1 100 kvadratmeter, där unga människors egna idéer och önskemål är centrala. Målsättningen är att skapa en plats som präglas av både trygghet och utveckling samtidigt som den bjuder på roliga och kreativa upplevelser.

För att ge huset ett passande namn riktar sig kommunen till barn och ungdomar för att ta emot namnförslag. Vinnaren kommer att belönas med ett presentkort värt 2 000 kronor, som nyligen introducerades av Södertälje City-centrumföreningen.

(Annonslänk)

För att delta i tävlingen och ha möjlighet att vinna uppmanas deltagarna att mejla sina namnförslag till nymotesplats@sodertalje.se eller lämna dem på Södertälje kommuns stadshus i kontaktcenter. Deltagare uppmanas att inkludera namn, telefonnummer, e-postadress och ålder i sina bidrag.

En jury bestående av ungdomar och fritidsledare från Södertälje kommun kommer att välja vinnaren, vars bidrag kommer att offentliggöras på kommunens Instagram och webbplats. Sista datum för att skicka in namnförslag är den 6 oktober 2023.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 september 2023 10:44
Senast uppdaterad: 10 september 2023 15:00

A-traktorer exploderar i antal – Tredubblats på 10 år

76CF37A4-3F16-4364-9C92-2744F53338B4

Foto: Wikimedia Commons

Antalet A-traktorer har tredubblats i Sverige det senaste decenniet. Även i Nykvarn och Södertälje kommun ser vi en explosionsartad ökning.

Det har aldrig funnits så många A-traktorer som nu i kommunerna. I slutet av 2022 fanns 194 A-traktorer registrerade i Södertälje, nästan en fyrdubbling jämfört med 2012. I Nykvarn fanns det totalt 42 stycken registrerade i kommunen, en fördubbling jämfört med 2012.

Därmed följer kommunerna trenden i både Stockholms län och i landet som helhet. Under motsvarande period har antalet A-traktorer mer än fyrdubblats i Stockholms län och mer än tredubblats i riket som helhet.

Största procentuella ökningen i Stockholms län stod Lidingö kommun för, från fyra A-traktorer 2012 till 191 i slutet av 2022.

Sett till antalet invånare tillhör Nykvarn och Södertälje de A-traktorglesaste tredjedelen av Sveriges kommuner. A-traktortätast i Stockholms län är det i Norrtälje kommun, där det finns nio traktorer per 1 000 invånare. I Solna kommun, däremot, finns det bara tolv A-traktorer i hela kommunen.

Ändrade krav.
Det är främst under de senaste fyra åren som A-traktorerna ökat i popularitet. Enligt Trafikanalys är en del av förklaringen till ökningen att kraven för fordonen ändrades sommaren 2020, vilket gjorde det enklare att bygga om modernare bilar till A-traktorer.

Graf: Newsworty

Graf: Newsworty

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 9 september 2023 21:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors