Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Regnfritt midsommarfirande – Detta år var blötast

Midsommar-Pexels

Det var spridda skurar runt om i landet på midsommarafton i år. I Södertälje och Nykvarn var det dock ett regnfritt midsommarfirande, vilket historiskt sett inträffar ungefär två av tre gånger enligt Newsworthys genomgång av väderhistoriken vid SMHI:s mätstationer.

Torkan är svår i stora delar av landet, och många längtar nog efter mer regn. Men just under midsommarfirandet brukar uppehållsväder vara välkommet. Så hur vanligt är det att det regnar på midsommar i Södertälje? Vid mätstationen Södertälje har det fallit minst en millimeter nederbörd under 33 procent av alla midsommaraftnarna sedan 1945.

Blötast var midsommarafton 1996 där det under ett dygn föll 19,5 millimeter regn. Samma år Södertälje kammade Gnesta hem nederbördsrekordet. Hela 39,6 millimeter föll det under ett dygn.

En genomsnittlig midsommarafton i Södertälje har haft en dygnsmedeltemperatur på 15,8 grader. Temperaturen har dock varierat betydligt, med en lägsta temperatur på 9,3 grader år 1987 och en högsta temperatur på 22,6 grader år 1970.

År 1970 nåddes den allra högsta temperaturen på midsommarafton, då termometern visade 31,8 grader. Det året var rekordvarmt i stora delar av landet. Historiskt sett har maxtemperaturen överstigit 20 grader på midsommar ungefär vartannat år. Åtta gånger av 72 har temperaturen varit över 25 grader.

MåttRekordMidsommaraftonMätstation
Varmast (högsta dygnsmedel)22,6°1970Södertälje
Kallast (lägsta dygnsmedel)9,3°1987Södertälje
Varmast (högsta maxtemperatur)31,8°1970Södertälje
Kallast (lägsta maxtemperatur)11°1987Södertälje
Regnigast19,5 mm1996Södertälje
Blåsigast (högsta medelvind, 10 min)8 m/s1959Tullinge A

Värden från midsommarafton respektive år, oavsett vilket datum den inträffade. Midsommarafton inträffar sedan 1953 alltid fredagen närmast efter den 19 juni, innan dess den 23 juni.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 juni 2023 08:30
Senast uppdaterad: 25 juni 2023 00:53

Skyddad yrkestitel för undersköterskor införs

Undersköterska Vård Hemtjänst Pressbild: Vardaga

Pressbild: Vardaga

Nu blir undersköterska en skyddad yrkestitel inom vård och omsorg. Från och med den 1 juli 2023 krävs ett bevis från Socialstyrelsen för att få använda titeln.

Tidsbegränsat anställda och nyanställda efter den 1 juli 2023 måste ansöka om skyddad yrkestitel för att arbeta som undersköterska. De som saknar bevis kan istället arbeta som vårdbiträden. Semestervikarier kommer inte kunna anställas som undersköterskor sommaren 2023, utan föreslås istället anställas som vårdbiträden.

De som är anställda som undersköterskor med tillsvidareanställning före denna datum behöver dock inte bevis fram till den 30 juni 2033. Detta gäller oavsett om man är utbildad i eller utanför Sverige. Ansökan om skyddad yrkestitel kan göras först från och med den 1 juli 2023.

Enligt Socialstyrelsen får de med skyddad yrkestitel använda titeln undersköterska och ha fast omsorgskontakt inom hemtjänsten, men inte de som saknar skyddad yrkestitel.

Nyanställda undersköterskor med tillsvidareanställning behöver också ha ett bevis om skyddad yrkestitel efter den 1 juli. I vissa fall kan anställningsbevis fungera som styrkande dokument för övergångsregeln. Annars kommer de anställas som vårdbiträden även om de är utbildade undersköterskor.

Timvikarier och visstidsanställda som för närvarande är anställda som undersköterskor kommer att behöva omanskaffas som vårdbiträden innan den 1 juli för att fortsätta arbeta inom verksamheten.

På Socialstyrelsens hemsida kan du läsa mer om den nya skyddade yrkestiteln för undersköterskor.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 juni 2023 04:00
Senast uppdaterad: 24 juni 2023 22:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors