Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

NY STATISTIK: Livstidsdömda ser ut att bli fler och yngre

2022_03_HALL

Foto: Kriminalvården

Enligt statistik från Kriminalvården är nästan en femtedel av alla livstidsdömda 30 år eller yngre. Men med anledning av den senaste tidens lagändringar kan andelen unga bli än större framöver.

Efter den senaste tidens lagändringar kommer både fler och yngre dömas till lagens strängaste straff. Livstidsdom.

 – Man kan tänka sig att yngre personer framöver kommer att stå för en större andel bland dem som döms till livstid, säger Dennis Martinsson, doktor i straffrätt, till Nyhetsbyrån Siren.

Antalet livstidsdömda i Sverige har ökat och vid årsskiftet 2022/2023 avtjänade 184 personer ett livstidsstraff, varav nio var kvinnor och 175 var män. Den äldsta livstidsdömde är en 94-åring medan den yngsta är en 22-årig man som dömdes i Danmark för ett dubbelmord och senare flyttades till Sverige för att avtjäna sitt straff. Totalt är 32 av de livstidsdömda 30 år eller yngre.

Två lagändringar kan leda till ökad andel unga livstidsdömda i framtiden. En av lagändringarna, som började gälla 2020, gör det möjligt att döma fler personer till livstids fängelse för mord. Den andra lagändringen, som började gälla för lite drygt ett år sedan, gör det möjligt att döma även 18-20-åringar till livstids fängelse vid särskilt allvarliga brott.

(Annonslänk)

– Domstolarna verkar ha följt det som var tanken och det förklarar att antalet som avtjänar ett livstidsstraff har ökat, för domstolen använder den påföljden i större utsträckning. Det finns några fall som fortfarande är under prövning efter den här lagändringen. På sikt kan den resultera i att fler personer kan dömas till livstid, säger Dennis Martinsson vid Stockholms universitet.

Majoriteten av de som avtjänar livstidsstraff har dömts för mord, men det finns cirka 20 brott som kan leda till livstids fängelse enligt straffskalan, inklusive grovt sabotage, grov mordbrand och grovt spioneri.

– Generellt kan man säga att det handlar om allvarliga våldsbrott, eller brott som riktar sig mot och skadar eller riskerar att skada samhället, säger Dennis Martinsson.

Enligt Kriminalvården är snittåldern för livstidsdömda vid årsskiftet 44 år – en snittsiffra som med stor sannolikhet kommer sjunka.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 februari 2023 19:47

Kommunen varnar för falska avsändare

pexels-angela-roma-7319305

Foto: Pexels

Nykvarns kommun uttrycker oro över falska avsändare som sprider information. Nu varnar kommunen sina invånare att vara extra försiktiga och uppmärksamma mot falsk information som sprids.

För att sprida information såsom nyheter och servicemeddelanden till använder sig kommunen endast av sin officiella hemsida, nykvarn.se. Nu meddelar kommunen att det sprids missvisande information där mottagaren kan tro att avsändaren är Nykvarns kommun.

”Ser du Nykvarns kommun som avsändare tillsammans med olämpligt innehåll som till exempel personuppgifter är det bra att vara källkritisk.”, skriver kommunen på sin hemsida.

Kommun uppmanar nu invånarna att vara källkritiska om man ser avsändare med olämpligt innehåll.

”Nykvarns kommun regleras av dataskyddsförordningen och får inte dela och sprida personuppgifter. En personuppgift är bland annat namn, bild och telefonnummer.”, skriver Nykvarns kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 februari 2023 18:28
Senast uppdaterad: 18 februari 2023 18:28

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors