Företag i fokus:

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Larm om villabrand i Södertälje – En person förd till sjukhus

Brand

Branden syns från central Södertälje. Foto Alexander Isa

På måndagskvällen larmades räddningstjänsten till Lövsångarvägen efter ett larm om en brand i en bostad. En person ska enligt polisens uppgifter ha förts till sjukhus för vård i samband med olyckan.

Vid 20-tiden under kvällen ryckte räddningstjänsten, polis och ambulans ut till Vattubrinken i Södertälje där en brand ska ha uppstått i ett mindre hus enligt de intala uppgifter från SOS Alarm.

Väl på plats visade sig att det branden uppkom när den boende eldade i kaminen, men enligt uppgifter var branden släckt när räddningstjänsten anlände till platsen.

Enligt polisens uppgifter lyckades boende själv släcka branden innan elden hann sprida sig vidare. Personen behövde däremot söka vård och fördes till sjukhus av ambulans. Har allvarligt personen skadades är i nuläget oklart.

Men polispatrull på plats ansåg att personen varit oaktsam och beslutade att inleda ett ärende för att utreda brandorsaken i en förundersökning angående allmänfarlig vårdslöshet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 november 2022 01:36
Senast uppdaterad: 28 maj 2023 13:04

Dyr elanvändning väntar Nykvarn och Södertäljebor

artur-zudin-jmXR3DPlt1U-unsplash.jpg_1800

Foto: Artur Zudin, Unsplash.

Elpriset i elområde 3, som Nykvarn och Södertälje kommun tillhör, stiger i morgon till 3,90 kronor per kWh. Det är det högst dagspriset sedan den 7 september.

Dygnspriset på el är i morgon, den 29 november, 3,90 kronor enligt den nordiska elbörsen Nordpool. Inte sedan den 7 september har dygnspriset varit lika högt. Jämfört med i dag stiger elpriset med hela 1,85 kronor kWh.

Hushåll och företag i kommunerna med timdebiterade avtal betalar som mest 5,45 kronor per kWh mellan klockan 17 och 18 då timpriset är som högst.

Räknar man in energiskatt och moms landar priset på 7,27 kronor per kWh under den dyraste timmen. Det innebär att en timmes dammsugning, när elpriset är som högst, kostar omkring 15 kronor för den som har ett elavtal med timpris. Under den billigaste timmen mellan klockan ett och två skulle motsvarande dammsugning kosta cirka 6 kronor.

Elpriserna har stigit kraftigt under det senaste året. År 2020 låg snittpriset vid den här tiden på året på 0,22 kronor per kWh och nådde aldrig högre än 2,05 kronor någon enskild timme.

De senaste 30 dagarna har snittet legat på 1,21 kronor per kWh, alltså ungefär sex gånger så högt som 2020. Förra året var motsvarande siffra 0,79 kronor per kWh.

Även om priserna är höga i morgon, så betalar hushåll och företag i södra Sverige ännu mer. Där ligger priset på 3,90 kronor i snitt med 5,45 kronor som max.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2022 19:45
Senast uppdaterad: 28 november 2022 20:02

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors