Företag i fokus:

KD: Öronmärk 25 miljoner till trygghetsåtgärder

Anna Syrjänen Foto: Luca Mara.

Anna Syrjänen (KD), gruppledare kommunfullmäktige. Foto: Luca Mara.

Kristdemokraterna och den tidigare majoriteten lämnade förra året ifrån sig ett plusresultat på 457,4 miljoner kronor. Det är hela 356 miljoner bättre än budgeterat. Vi föreslår därför att 25 miljoner av överskottet öronmärks för fler trygghetsåtgärder i Södertälje kommun.

Årsredovisningen för 2022 visar bland annat att skolan gick med ett rejält plus. Det är i och för sig positivt att kunna samla i ladorna inför en osäker framtid, men samtidigt är det viktigt att beslutade resurser verkligen används för att möta Södertäljebornas behov inom utbildning, äldreomsorg och socialtjänst.

Av kommunfullmäktiges åtta mål är tre gulflaggade i bokslutet, det vill säga att insatser genomförts, men att man inte nått ända fram. Det gäller ”Resultaten i förskolan, skolan och vuxenutbildningen”, ”Medborgarna har inflytande” och ”Södertälje kommun minskar sina utsläpp och sin miljöbelastning”.

Förskolans kunskapsområden matematik, naturvetenskap och lek/spel visar sjunkande kunskapsnivåer, medan språkutvecklingen förbättras något. För grundskolan är trenden att det genomsnittliga meritvärdet och behörigheten till gymnasieskolans högskoleförberedande program försämras, utom till yrkesprogrammen. Sammantaget illustrerar detta behovet av det omfattande ”utbildningspaket” i syfte att förbättra resultaten, som KD presenterade i höstens skuggbudget.

(Annonslänk)

I årsredovisningen konstateras attvaldeltagandet sjönk, trots en vällovlig kommunal informationskampanj. Den fristående utvärderingen lyfter fram både lyckade och mindre lyckade åtgärder. En lärdom är att insatser under valåret behöver kompletteras med aktiviteter under hela mandatperioden. Hit hör bland annat medborgardialoger, till exempel om den egna stadsdelens utveckling, och utökade samarbeten med föreningar och samfund.

Södertälje brottas tidvis med höga halter av skadliga partiklar i stadsluften. Kommunen har påbörjat ett arbete som på sikt ska minska kommunens utsläpp och miljöbelastning, där samåkning och elcyklar vid hembesök nämns. Det är i och för sig bra, men räcker inte på långa vägar för att få bukt med partikelproblemen i stadskärnan. Vi vill påskynda arbetet med ombyggnader av ökända vägkorsningar, nya förbifarter, smartare trafikstyrning och -reglering, effektivare sandupptagning samt plantering av gröna barriärer utmed de mest belastade stråken.

Telgekoncernen går back med 28,9 miljoner kronor, vilket är en försämring med 251 miljoner jämfört med förra året. Förklaringen stavas högre räntekostnader och nedskrivningar i stadsnätet och Lunakvarteret. Vi vill här höja ett varningens finger för dyrare investeringar, större upplåning och betungande räntekostnader, som riskerar att urholka det ekonomiska utrymmet för kärnverksamheterna. Bara 74 procent av investeringarna blir verklighet och förseningar leder ofta till ökade kostnader. Det gäller därför att noga följa upp, men även att pröva och ompröva alla investeringsbeslut. Vi menar också att en ny översyn av Telges bolagsstruktur bör aktualiseras. Utred till exempel konsekvenserna av en försäljning av Telge Energi AB, som idag slåss om kunderna på en tuff elmarknad.

KD gick till val på att göra Södertälje tryggare att bo, leva och verka i. Vi föreslår därför, vid sidan av det vällovliga myndighetssamarbetet PAX, att 25 miljoner av det goda resultatet i bokslutet öronmärks för angelägna trygghetsskapande åtgärder. Det kan handla om fler trygghetskameror, bättre belysning av offentliga miljöer, nya mötesplatser i stadsdelarna och ökat underhåll av våra hårt åtgångna gator och cykelbanor.

Kristdemokraterna tar ansvar och har Södertäljebornas bästa för ögonen – även i opposition.

Anna Syrjänen (KD), gruppledare kommunfullmäktige

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 april 2023 05:00
Senast uppdaterad: 22 april 2023 01:03

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors