Företag i fokus:

KD: Öronmärk 25 miljoner till trygghetsåtgärder

Anna Syrjänen Foto: Luca Mara.

Anna Syrjänen (KD), gruppledare kommunfullmäktige. Foto: Luca Mara.

Kristdemokraterna och den tidigare majoriteten lämnade förra året ifrån sig ett plusresultat på 457,4 miljoner kronor. Det är hela 356 miljoner bättre än budgeterat. Vi föreslår därför att 25 miljoner av överskottet öronmärks för fler trygghetsåtgärder i Södertälje kommun.

Årsredovisningen för 2022 visar bland annat att skolan gick med ett rejält plus. Det är i och för sig positivt att kunna samla i ladorna inför en osäker framtid, men samtidigt är det viktigt att beslutade resurser verkligen används för att möta Södertäljebornas behov inom utbildning, äldreomsorg och socialtjänst.

Av kommunfullmäktiges åtta mål är tre gulflaggade i bokslutet, det vill säga att insatser genomförts, men att man inte nått ända fram. Det gäller ”Resultaten i förskolan, skolan och vuxenutbildningen”, ”Medborgarna har inflytande” och ”Södertälje kommun minskar sina utsläpp och sin miljöbelastning”.

Förskolans kunskapsområden matematik, naturvetenskap och lek/spel visar sjunkande kunskapsnivåer, medan språkutvecklingen förbättras något. För grundskolan är trenden att det genomsnittliga meritvärdet och behörigheten till gymnasieskolans högskoleförberedande program försämras, utom till yrkesprogrammen. Sammantaget illustrerar detta behovet av det omfattande ”utbildningspaket” i syfte att förbättra resultaten, som KD presenterade i höstens skuggbudget.

(Annonslänk)

I årsredovisningen konstateras attvaldeltagandet sjönk, trots en vällovlig kommunal informationskampanj. Den fristående utvärderingen lyfter fram både lyckade och mindre lyckade åtgärder. En lärdom är att insatser under valåret behöver kompletteras med aktiviteter under hela mandatperioden. Hit hör bland annat medborgardialoger, till exempel om den egna stadsdelens utveckling, och utökade samarbeten med föreningar och samfund.

Södertälje brottas tidvis med höga halter av skadliga partiklar i stadsluften. Kommunen har påbörjat ett arbete som på sikt ska minska kommunens utsläpp och miljöbelastning, där samåkning och elcyklar vid hembesök nämns. Det är i och för sig bra, men räcker inte på långa vägar för att få bukt med partikelproblemen i stadskärnan. Vi vill påskynda arbetet med ombyggnader av ökända vägkorsningar, nya förbifarter, smartare trafikstyrning och -reglering, effektivare sandupptagning samt plantering av gröna barriärer utmed de mest belastade stråken.

Telgekoncernen går back med 28,9 miljoner kronor, vilket är en försämring med 251 miljoner jämfört med förra året. Förklaringen stavas högre räntekostnader och nedskrivningar i stadsnätet och Lunakvarteret. Vi vill här höja ett varningens finger för dyrare investeringar, större upplåning och betungande räntekostnader, som riskerar att urholka det ekonomiska utrymmet för kärnverksamheterna. Bara 74 procent av investeringarna blir verklighet och förseningar leder ofta till ökade kostnader. Det gäller därför att noga följa upp, men även att pröva och ompröva alla investeringsbeslut. Vi menar också att en ny översyn av Telges bolagsstruktur bör aktualiseras. Utred till exempel konsekvenserna av en försäljning av Telge Energi AB, som idag slåss om kunderna på en tuff elmarknad.

KD gick till val på att göra Södertälje tryggare att bo, leva och verka i. Vi föreslår därför, vid sidan av det vällovliga myndighetssamarbetet PAX, att 25 miljoner av det goda resultatet i bokslutet öronmärks för angelägna trygghetsskapande åtgärder. Det kan handla om fler trygghetskameror, bättre belysning av offentliga miljöer, nya mötesplatser i stadsdelarna och ökat underhåll av våra hårt åtgångna gator och cykelbanor.

Kristdemokraterna tar ansvar och har Södertäljebornas bästa för ögonen – även i opposition.

Anna Syrjänen (KD), gruppledare kommunfullmäktige

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 april 2023 05:00
Senast uppdaterad: 22 april 2023 01:03

Vendela från Södertälje Ridklubb till finalen i Jönköping

2d

Vendela Häll Löfvenius. Foto: Privat

Nästa vecka inleds finalen av Agria Pony Trophy i hoppning på Jönköping Horse Show. En av dem som har kvalificerat sig hela vägen till finalen är Vendela Häll Löfvenius från Södertälje Ridklubb.

Agria Pony Trophy Hoppning är en populär tävling för ponnyryttare mellan 10 och 18 år. Under säsongen har ponnyryttare från hela landet tävlat för att kvalificera sig till finalen på Jönköping Horse Show. I år satte tävlingen nytt rekord med över 200 deltagande ponnyekipage under kvalsäsongen.

Totalt 47 olika ridklubbar är representerade bland de kvalificerade ekipagen till finalen. Flest antal kvalade ekipage kommer från Föreningen Mantorpsryttarna, Kungälvs Hästsportklubb och S.T.O Ryttarsällskap som alla har fyra ekipage vardera klara för den prestigefyllda finalen.

Vendela Häll Löfvenius med hästen Camber Dan från Södertälje Ridklubb är ett av ekipagen. Hon är en av över 200 ponnyryttare från hela Sverige som har deltagit i den intensiva kvalsäsongen för att nå finalen.

– Det är min första tävling i en stor arena, så jag ska göra mitt bästa för att uppnå en så felfri, snabb och stabil runda med min häst som möjligt, säger Vendela.

Finalen av Agria Pony Trophy på Jönköping Horse Show äger rum mellan den 31 oktober och 5 november.

Skribent: Lucas T.

(ANNONSLÄNK)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 11:56
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:31

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors