Företag i fokus:

108 år sedan folkmordet Seyfo – Var är monumentet ?

216EEE3A-1BC1-460D-84BC-F637BA6C5983

Seyfo-monumentet i Norrköping. Foto: Privat.

Idag, den 24 april, är det 108 år sedan folkmordet i det ottomanska riket inträffade, det som vi idag känner till som Turkiet. Folkmordet SEYFO har haft en djup påverkan på så många människors liv, inklusive många som bor här i Södertälje, men var är invånarnas monument?

Över 50-60.000 personer med anknytning till folkmordet lever idag i Södertälje och många har drabbats av förluster och traumatiska upplevelser i sin familjs historia.

Både jag och min fru har förfäder som upplevde folkmordet som inträffade för över 100 år sedan. Vi alla, armenier, assyrier, syrianer och kaldéer, är ett folkslag, men det är sorgligt att vi idag inte har ett gemensamt monument som exempelvis i Norrköping. 

Att upprätta ett monument för att hylla och minnas offren för detta folkmord är en viktig symbolisk handling. Det skulle inte bara hedra de som förlorade sina liv, utan också visa solidaritet med de som lever med efterdyningarna av denna tragedi och ett viktigt steg för att främja förståelsen och toleransen.

Som medborgare i Södertälje uppmanar jag kommunen att ta sitt ansvar och se till att detta monument verkligen blir av. Det har varit så många diskussioner, men till skillnad från Norrköping är vår kommun handlingsfattig.

Vi behöver en plats där vi kan samlas för att sörja och behandla våra djupa sår, men också för att hedra minnet av offren.

Vi kan inte bortse från historiens mörka sidor, men vi kan välja att ta lärdom av dem och sträva efter en bättre framtid. Ett monument för att hylla och minnas offren för folkmordet år 1915 är en symbolisk handling som kan hjälpa oss att göra det. Låt oss arbeta tillsammans för att se till att detta monument blir verklighet i vår stad.

Ättling i Södertälje

Seyfo-monumentet i Norrköping invigdes i september 2021. Foto: Privat

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2023 15:06
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Här får unga möjligheten att förverkliga sina drömmar

Nykvarns kommun

Arkivbild.

I Nykvarn har det uppmärksammats att kommunen investerat pengar för att ge möjlighet till ungdomar mellan 15-25 år att ansöka om ett bidrag för att kunna satsa på eget intresse. Som till exempelvis, musik, film, teater, idrott, konst eller e-sport. Något som Lt var först med att rapportera.

Fredrik Ljungestig, som är fritid- och kulturskolechef i Nykvarns kommun, berättar att det är en kommunal satsning för att stimulera unga att genomföra sina idéer och drömmar.

När de ansöker om idépengen, som kan bli upp till 5000 kronor, så tilldelas de även en fadder som dels ska hjälpa dem att uppnå sina drömmar, men också dels för att hjälpa till att rapportera hur utläggen sett ut. Då det är en kommunal insats vill de ha en utförlig beskrivning på hur pengarna spenderats.

Insatsen låter toppen, och rätt i tid. Imponerade att Nykvarns kommun, Södertäljes grannkommun, ser till att ungdomar får möjligheten att leva ut sina drömmar. En dröm som besannas leder till hopp om en positiv framtid. Detta är en bra väg in i rätt riktning. Vi kan bara visa genom handling, vilket detta äntligen är. En handling i att faktiskt ge något till ungdomarna, i stället för att bara peka med hela handen åt vilken riktning de ska, eller vad de behöver göra och vad som är i deras makt och inte.

Åter till idépengen. 5000 kronor till ungdomar för att de ska försöka uppnå sina drömmar, med hjälp av en stödperson som kommunen tilldelar. Otroligt bra. Inte nog med pengarna, men även vägledning av en trygg och vuxen person. Kanske kan detta få spridning bland våra unga vuxna till att tro att kommunen vill de väl och vill satsa på dem. Komma ifrån ”fuck aina”-fasen i livet, till att bidra till vårt samhälle i framtiden.

Fredrik Ljungestig, fritidschefen, detta gjorde du riktigt bra. Bra insats, bra initiativ, bra hoppingivande utmärkelse till de vi vill påverka som mest.

Idépengen går att ansöka om redan vid årsskiftet. Håll utkik.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 december 2022 05:00
Senast uppdaterad: 29 december 2022 00:38

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors