Företag i fokus:

KD: Utbilda personalen om våld i nära relationer bland äldre

Hemtjänst äldre gammal

Foto: Pexels

Våld i nära relationer är en angelägen fråga. Ett område som förtjänar mer uppmärksamhet och kunskap är våld mot och mellan äldre.

En undersköterska i Visby sammanfattade problematiken så här: ”Vi inom hemtjänsten såg saker som skedde i hemmen och som vi kände inte var rätt. Det kunde till exempel handla om hur vi upplevde relationen mellan par eller att vi såg blåmärken. Men vi visste aldrig vad vi skulle göra. Vi stod handfallna.”

På Gotland har man sedan tio år jobbat strukturerat med de här frågorna och en särskild arbetsplan – FREDA – har tagits fram. Den syftar till att ge de anställda i hemtjänsten kunskap och verktyg för hur man ska agera om man misstänker att någon brukare utsätts för våld. Arbetet har fått stöd av Socialstyrelsen och inspirerat flera andra kommuner.

Anna Syrjänen (KD), gruppledare kommunfullmäktige. Foto: Luca Mara.

Det finns förmodligen ett behov av att också Södertälje kommun ökar ambitionen för att höja kompetensen hos personal inom äldreomsorgens olika verksamheter. Vi behöver med säkerhet en genomtänkt intern struktur för att förbättra stödet till våldsutsatta äldre.

Här är det också värt att påminna om att våldet kan finnas i flera former och se olika ut. Oftast tänker vi nog på kvinnan som offer och mannen som förövare. Men våldet kan även ta sig motsatt uttryck, där mannen är ett offer, något som Akillesjourerna lyft fram. Våldet kan förstås också förgifta en samkönad relation. Det råder fortfarande stereotypa föreställningar, som ofta bygger på bristande kunskap.

Kristdemokraterna i Södertälje vill därför att äldreomsorgsnämnden tar fram en utbildningsplan just för att höja kompetensen hos vår engagerade personal i frågor som rör våld i nära relationer bland äldre.

Anna Syrjänen, Kristdemokraterna.
gruppledare kommunfullmäktige.

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Efter drunkningsolyckan i Nykvarn – Storebror åtalas

nyk

Ambulanshelikopter på plats efter drunkningsolyckan i Nykvarn. Arkivbild /Läsarbild.

En treåring pojke var nära att drunkna vid Hökmossbadet förra sommaren. Nu åtalas pojkens storebror, som är i 20-årsåldern, för vållande till kroppsskada, grovt brott, för att han lämnat barnet utan uppsikt och tillsyn.

Det var den 20 juli 2022 som räddningstjänsten tillkallades till Hökmossbadet i Nykvarn efter att en liten pojke var nära att drunkna vid badplatsen. Den aktuella dagen var det mycket folk och trångt på badplatsen och 20-åringen hade fått i uppdrag att passa treåringen, medan deras pappa tog hand om ett annat yngre syskon.

Men enligt åtalet lämnades treåringen ”utan uppsikt och tillsyn” då drunkningsolyckan var framme.

Allmänheten på plats hjälpte snabbt till med hjärt- och lungräddning tills sjukvårdpersonal anlände och förde pojken med ilfart till sjukhus med ambulanshelikopter.

I samband med drunkningsolyckan drabbades pojken för hjärtstopp, kramp och syrebrist till hjärnan samt lunginflammation och befann sig i ett ”livshotande tillstånd”, men överlevde mirakulöst.

I slutet på december beslutade Åklagarmyndigheten att åtala pojkens 20-årige bror för händelsen i Nykvarn. Enligt åtalet misstänks han för vållande till kroppskada, grovt brott, och anses ha begått gärningen av oaktsamhet.

”Brottet bör bedömas som grovt då det innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag eller försummelse av allvarligt slag när särskild uppmärksamhet var påkallad.”, skriver Åklagarmyndigheten i stämningsansökan.

Pojkens storebrodern nekar till brottet som riktas mot honom.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2023 19:40
Senast uppdaterad: 3 januari 2023 20:14

Så lockas medarbetare till Socialkontoret i kommunen

321797441_834163664347383_8876853207104254659_n

Stina Hermansson. Foto: Privat.

På socialkontoret i Södertälje kommun arbetar man aktivt med introduktion in i arbetslivet. Genom ett traineeprogrammet får studenter möjligheten att omvandla teoretiska kunskaper till praktiska färdigheter.

Stina Hermansson, som är verksamhetsutvecklare på Barn och ungdom, har varit med sedan uppstarten av traineeprogrammet år 2018. År 2020 utökades verksamheten till att omfatta hela socialkontoret med vuxenenhet, arbete och försörjning.

Syftet med programmet är att underlätta övergången från att vara student till att bli en medarbetare på kontoret.

Hur började programmet?

– Av erfarenhet har man sett att Barn och ungdom visat på ett utökat behov av en längre introduktion för socialsekreterare, samtidigt som det fanns ett behov att anställa socionomer. De flesta av de som rekryterades till socialkontoret var nyexaminerade, men lite kännedom om myndighetsutövning. Socialkontoret har under en längre tid tagit emot studenter på VFU (verksamhetsförlagd utbildning), men de blev oftast timvikarier och jobbade på somrarna. Med hjälp av traineeprogrammet kunde man ha en strukturerad VFU-period som bestod av hur man förbereder en student till att bli en medarbetare, säger Stina Hermansson, verksamhetsutvecklare, till Carolina Andersson.

Hur har utvecklingen sett ut?

– Traineeprogrammet blev ett lyckat koncept som ledde till att verksamheten fick hjälp i mottagandet av socionomstudenter som skulle göra sin praktik och antalet platser ökade. Barn och ungdom har utvecklat ett bättre samverkansarbete med högskolor i Stockholmsområdet. Vuxenenheten och Arbete och försörjning såg fördelarna med att upprätta ett traineeprogram med studenter som stannade kvar, och på så sätt ville de vara en del av traineeprogrammet.

I vilken utsträckning är traineeprogrammet och hur många platser finns det?

– Verksamhetsutvecklare inom Barn och ungdom samordnar traineeprogrammet för hela socialkontoret. Det finns en tydlig rutin för vilka som får ta del av traineeprogrammet, då eventuella medarbetare kommer att ingå i hela socialkontorets verksamheter. Antalet studenter som får plats är beroende av handledare som kan ta emot studenter. Under år 2022 har åtta studenter fått tagit del av traineeprogrammet under vårterminen och nio under höstterminen.

Vilka lärosäten tar ni emot studenter ifrån?

– Traineeprogrammet omfattades av studenter från olika lärosäten om studenten hade en anknytning till Södertälje till en början. Numera tar traineeprogrammet huvudsakligen studenter från Södertörn Högskolan, Stockholms universitet och Marie Cederskiölds högskola. Däremot är ansökan öppen för alla.

Hur sker rekryteringen och hur informeras studenterna?

– Rekryteringen börjar med information till studenterna i Stockholmsområdet i början på terminen. Tillsammans med andra kommuner får vi träffa studenterna och berätta om vår verksamhet för att skapa ett intresse. På kommunens hemsida läggs en platsannons där studenterna kan skicka in sin ansökan med personligt brev och CV. Därefter kallas studenter på en intervju här i Södertälje där de får en inblick i var socialtjänsten finns och vad vi arbetar med. Den personliga intervjun är mycket uppskattad av studenterna. Traineesamordnaren får då en bild av vad studentens intresseområden och personliga egenskaper. En viktig del av rekryteringen är matchningen så att det blir rätt student till rätt plats.

Traineeprogrammet är uppbyggt i tre delar. Först söker studenten praktikplats, mot slutet av praktikperioden kan de söka till traineeplatser som finns nästa termin. Efter avslutad traineeperiod kan studenterna söka anställning.

Hur ofta är studenten på arbetet?

– Studenternas praktikupplägg blir avgörande i hur traineeprogrammet blir. Generellt brukar det vara mellan 4-5 dagar i veckan, ca 32h. Studentmedarbetare på steg 2 arbetar ca 1–2 dagar per vecka. Det är viktigt att studenten kan kombinera jobbet med de fortsatta heltidsstudierna så att studierna går att slutföra enligt planering.

Hur många får anställning efter programmet?

– Sedan starten 2018 har vi tagit emot 74 studenter på steg 1, haft 44 studentmedarbetare på steg 2 och anställt 28 socionomer efter examen.

Vilka vinster har man sett med programmet?

– Ett flertal vinster har man kunnat se, bland annat mer kompetens nypersonal som känner till verksamheten, erbjudit fler VFU-platser, utökat samarbete med högskolorna. Medarbetare som kunnat bidra som handledare till studenter eller mentorer till studentarbetare. Tryggare medarbetare, nuvarande och nyanställd, säger Stina Hermansson till Carolina Andersson.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2023 16:16
Senast uppdaterad: 4 januari 2023 14:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors