Företag i fokus:

DEBATT: Fler i Södertälje måste försörja sig genom eget arbete

Olle

Olle Karstorp. Svenskt näringsliv, regionchef för Stockholm och Gotland. Foto: Stefan Tell/Pressbild

Arbetslösheten i Stockholms län är 6,1 procent enligt Arbetsförmedlingen. I Södertälje är samma siffra 10,6 procent. Det är problematiskt, dels därför att försörjning genom eget arbete är viktigt för individens välmående.

Arbetsplatsen ger individen ett socialt sammanhang och en möjlighet till utveckling. När fler får ett arbete att gå till minskar risken för psykisk ohälsa och utanförskap. Men det är naturligtvis också något som påverkar våra möjligheter att finansiera vår gemensamma välfärd negativt. Och samtidigt rapporterar hela 69 procent av företagen i Stockholms län att de har svårt att hitta personal. 

Problemen på den svenska arbetsmarknaden är dock större än de ser ut vid första anblicken. Antalet arbetslösa inkluderar inte de personer som gett upp och inte längre aktivt söker arbete. Och det räcker att arbeta en timma under en mätvecka för att definieras som sysselsatt. Det finns en stor grupp individer som arbetar sporadiskt, men som inte klarar av att försörja sig på sitt arbete. 

En studie från Svenskt Näringsliv visar att 1,3 miljoner personer i arbetsför ålder, borträknat studenter, har så låga arbetsinkomster att de inte klarar av att försörja sig själva. Mer än hälften har inte kunnat försörja sig själva under något år de senaste sex åren. 

”Tyvärr lönar det sig inte alltid för individen att gå från bidrag till arbete”

I Stockholm län fanns det, borträknat studenter, 282 868 personer i arbetsför ålder som inte klassificerades som självförsörjande 2021. I Södertälje var nästan var tredje person (30,3 procent) inte självförsörjande, vilket är 8 procentenheter fler än i resten av länet.

Samtidigt klarar företagen inte att rekrytera. I början av maj finns drygt 1570 lediga jobb i Södertäljes närområde (Södertörn, Gnesta, Trosa och Strängnäs) som enbart kräver en kortare utbildning eller introduktion. Utvidgar man sökområdet ytterligare och inkluderar jobb i kommuner i anslutning till pendeltåget finns det över 9000 lediga jobb. Tyvärr lönar det sig inte alltid för individen att gå från bidrag till arbete. 

Det finns stora värden för samhället att fler blir självförsörjande och kan leva på sin lön. Forskning visar att utanförskap inte bara har en negativ effekt för de vuxna som drabbas, utan även för deras barn. Utanförskap går i arv. 

Nu behövs en lång rad reformer för att se till att fler personer kan försörja sig själva. Regeringen måste gå från ord till handling, och återupprätta arbetslinjen. 

Olle Karstorp. Svenskt Näringsliv, regionchef Stockholm 

Läs även: – Dystra siffror – ”Kommer att bli svårt för många”

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 maj 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors