Företag i fokus:

DEBATT: Södertälje måste snarast införa språkkrav för anställda inom äldreomsorgen

Hemtjänst Pixabay

Bild: Pixabay

Att kommunen brister i kompetens och kvalité på våra kommunala äldreboenden måste vara den sämst bevarade hemligheten i Södertälje. Länge har kritik från oppositionen om bristande språkkunskaper och undermålig kompetensnivå viftats bort som enbart anekdotiska exempel av majoriteten. 

Därför är det välkommet att få ta del av Inspektionen för Vård och Omsorgs (IVO) rapport om hur läget verkligen ligger till, och det är allt annat än rolig läsning. Under perioden 2022 och 2023 granskades Södertäljes kommun och IVO fann flera grava brister i systemet.

Sviktande kompetensnivå för personal som gör medicinska bedömningar och personal som knappt behärskar det svenska språket är bara några av de mycket oroväckande av de belysta bristningspunkterna. Det har kommit till en sådan ödesdiger nivå av undermåliga kunskaper i det svenska språket hos personalen, att enbart en av de intervjuade patienterna berättar att den förstår allt vad personalen säger. 

Vi Sverigedemokrater har länge varnat för att äldrevårdomsorgen i Södertälje sakta men säkert urholkats och nu har vi det svart på vitt. Denna urholkning har lett till sämre kvalité, mindre tillit till samhället och ökad otrygghet för våra äldre och drabbade familjer, vilket inte minst påvisades under Coronakrisen. 

Det ska vara en självklarhet att svenska pensionärer ska få bli förstådda på svenska. Likaså bör det vara en självklarhet att de som jobbar i äldrevården ska behärska det svenska språket. Därför manar vi Sverigedemokrater nu till att det snarast måste införas ett språkkrav i äldreomsorgen. Vi måste våga ställa högre krav på nyanlända samt de som bott här en längre tid utan att ha lärt sig språket. Vi vill starkt markera att det svenska språket måste behärskas om man vill etablera sig på arbetsmarknaden, och inte minst i äldreomsorgen. 

”Vår kritik riktar sig inte mot arbetarna i äldrevårdsomsorgen, de gör ett fantastiskt jobb”

Det ska dock tilläggas att vår kritik riktar sig inte mot arbetarna i äldrevårdsomsorgen, de gör ett fantastiskt jobb och sliter dag och natt för våra äldre och de förtjänar all form av beröm för det. Vi vill inte sparka nedåt, utan uppåt. Och därför anser vi att det är kommunen som inte tagit sitt politiska ansvar och garanterat att varje arbetare i äldreomsorgen klarar av det svenska språket. 

Det är hög tid att vi ändrar synen på vad äldrevårdomsorg ska vara. Det ska inte vara ett integrationexperiment för nyanlända, det ska inte vara ett sätt för kommunen att av ren desperation kasta in nyanlända på jobbmarknaden och det ska inte vara en trygghetsåtervändsgränd för våra äldre. Som pensionär ska du kunna vara säker på att du kommer få bästa möjliga vård och bli förstådd, och som barn och barnbarn ska du vara säker på att din mamma eller farfar får den vård som den verkligen förtjänar. 

Som tur jobbar Tidöavtalspartierna med Sverigedemokraterna för att få igenom ett förslag på språkkrav för anställda inom äldrevården. Det är bra, men det kommer ta tid, och vi i Södertälje kommun har inte en sekund att förlora. 

Det är dags att kommunen tar ansvar en gång för alla, och inför språkkrav för anställda i äldreomsorgen. 

För Sverigedemokraterna Södertälje, 

Monica Thorsell, ledamot i äldreomsorgsnämnden 
Andreas Birgersson, oppositionsråd 

Läs även – Allvarlig kritik riktas mot kommunens äldreboenden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 maj 2023 10:15
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors