Företag i fokus:

Tusentals barn i Södertälje kan bli utan idrott – Dags för politikerna att agera

Jonas

Jonas Leth, Skolidrottsförbundet

I takt med att hushållen och barnfamiljerna får det allt tuffare ekonomiskt riskerar barn att få sina idrottsaktiviteter indragna. Det visar en ny Sifo-undersökning utförd på uppdrag av Skolidrottsförbundet. För att barn och ungas hälsa och framtidsutsikter inte ska försämras krävs nu att de kommunala politikerna i Södertälje agerar.

Det ekonomiska läget i Sverige försämras allt mer. Inflationen är skyhög och tillväxten avtar. Räntorna fortsätter att stiga, vilket får köpkraften att störtdyka. Allt fler barnfamiljer får svårt att få ihop vardagsekonomin. 

I det här läget, när föräldrarnas ekonomi försämras, kommer barnen i kläm. Larmrapporterna duggar tätt om barn som kommer hungriga till skolan på måndagar, och lärare vittnar om att många av deras elever går runt med en klump i magen.

Nu visar dessutom en ny Sifo-undersökning, som Skolidrottsförbundet beställt, att många föräldrar överväger att dra ner på sina barns idrottsaktiviteter – eller redan gjort det – på grund av den kärva ekonomin. 

Mer detaljerat så visar undersökningen att nära en av tio av alla föräldrar i Sverige det senaste året aktivt dragit ner på kostnader kopplade till sina barns idrottsaktiviteter. Dessutom har lika många föräldrar det senaste året övervägt att dra ner på kostnader kopplade till barnens idrottsaktiviteter på grund av hushållets ekonomi. 

(Annonslänk)

Ingen vet förstås exakt hur barns rörelse och idrottsutövning kommer påverkas i realiteten. Några barn kanske slutar på en dyr och materialkrävande idrott och börjar med en billigare aktivitet i stället. Men det är osäkert och faktum kvarstår: om det ekonomiska läget över huvud taget får barn att idrotta och röra på sig mindre – som Sifo-undersökningen indikerar – är det mycket alarmerande.

Därför är frågan: Hur tänker politikerna i Södertälje agera? 

Att ekonomin nu är satt i gungning och att föräldrar och vårdnadshavare därför får det tufft är inte något en enskild kommunpolitiker kan lastas för eller åtgärda på egen hand. Men det finns mycket de kan göra, inte minst när det gäller de aktiva Skol-IF (skolidrottsföreningar) som finns i Södertälje. De behöver få det stöd och de medel som behövs för att verka lokalt. Det är av yttersta vikt att ett bra samarbete och en etablerad dialog nu säkerställs med berörda kommunala förvaltningar och de kommunpolitiker som styr i respektive nämnd. 

Det är viktigt att komma ihåg att idrott och rörelse inte behöver kosta skjortan. Skolidrottsförbundets föreningar – som erbjuder nästan gratis idrott i hela landet – är bara ett av många exempel på billig eller gratis rörelse för barn och unga.

Dessutom minskar Skolidrottsförbundet, genom Skol-IF, ungas stillasittande och utanförskap genom att vara där barn redan är. Föräldrar behöver med andra ord inte köra långt för att hämta och lämna sina barn vid aktiviteter som ibland ligger långt från skolan. 

Görs ingenting finns en risk att utvecklingen eskalerar den redan ojämlika barnidrotten.  

Vad som behövs nu är en mobilisering från den lokala politiken, över partigränserna. Alla vet hur viktig rörelse och idrott är för barn och deras framtida hälsa. Låt nu inte det tuffa ekonomiska läget få oss att glömma det. 

Jonas Leth, Generalsekreterare Skolidrottsförbundet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 maj 2023 14:44
Senast uppdaterad: 17 maj 2023 14:44

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors