Företag i fokus:

Atillas expanderar i Södertälje – Öppnar nytt i Västergård

DE1ED396-168A-46C3-AF7A-2C076489DA2A

Atillas ägare, Necip Arikan. Foto: Alexander Isa.

En av Södertäljes mest populära restauranger expanderar. Efter över tio framgångsrika år har Atillas utökat sin närvaro i staden genom att öppna ytterligare en restaurang i Västergård som svar på en stark kundförfrågan.

Atillas, som etablerades 2012 i Grusåsen under ägaren Necip Arikan, har blivit välkänt för Södertäljeborna. Den karaktäristiska hörnlokalen vid korsningen Birkavägen och Östergatan har blivit ett känt landmärke och en favoritdestination för många Södertäljebor. Här har Atillas levererat smakrika pizzor, delikatesser och pasta sedan starten.

För två år sedan tog de även över grannlokalen mitt under pågående pandemi för att utöka sitt utbud med kolgrill.

Populära Atillas vid Grusåsen. Erbjuder även kolgrill sedan 2021 Foto: Alexander Isa

– Vi lyssnar på våra gäster. Det fanns under en lång tid en stor efterfrågan på kolgrill, och när vi fick möjligheten att ta över lokalen bredvid tvekade vi inte. Det jobbiga var att vi tog över lokalen 2020, strax innan pandemin slog till, och öppnade kolgrillen 2021. Det var två oerhört tuffa år, inte bara för vår verksamhet, men även för hela svenska folket, säger ägaren Necip Arikan till Telgenytt.

Idag är coronapandemin ett minne blott och samhället har återgått till normala nivåer. För Atillas innebär 2023 nästa stora steg i deras expansionsresa genom att etablera sig i Café Dubais tidigare lokaler i Västergård och erbjuder över sittplaster inomhus och cirka 50 platser utomhus.

Detta är en respons på den starka efterfrågan från kunderna att ha Atillas på den andra sidan av staden.

– Samma sak gäller för etableringen i Västergård, vi lyssnade på våra gäster som önskade att vi fanns på andra sidan klaffbron. I många fall har det blivit för omständigt att besöka oss, då tänker jag på de som bor på den andra sidan av kanalen. Det kommer bli mycket enklare att ta sig till oss nu, och vi är oerhört glada över att kunna uppfylla våra gästers önskan, säger Necip till Telgenytt.

Attilas ägare Necip Arikan plats på i Västergård. Foto: Alexander Isa

Kommer utbudet att vara identiskt med det i Grusåsen?

– Ja, Atillas i Västergård kommer att erbjuda samma variation av rätter som i Grusåsen. Det innebär att kunderna kan fortsätta att njuta av våra välsmakande rätter även i Västergård. Vi på Atillas strävar efter att behålla samma kvalitet och smakupplevelse oavsett var i staden du besöker oss sig.

Varför valde ni att etablera i just Västergård?

– Av flera skäl, men framför anser vi att Västergård är en central del av Södertäljes andra halva samt att lokalen passar våra behov. Dels för att kunna erbjuda snabbare hemleveranser till samt att det är en stor lokal med en stor uteserveringen i söderläge och många lättillgängliga parkeringar i anslutning till verksamheten.

Kan det bli ännu en enhet i Södertälje?

– Det är inte helt omöjligt, säger Necip Arikan leendes och fortsätter. Det tog oss över tio år att ta detta steg, främst för att vi fokuserar på att leverera kvalitet i första hand och inte kvantitet, säger han avslutningsvis.

Populära kolgrillen i Grusåsen. Foto: Alexander Isa

Attilas i Västergård erbjuder en bred meny, precis som enheten i Grusåsen. Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Necip Arikan. Foto: Alexander Isa

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 juni 2023 03:15
Senast uppdaterad: 11 juni 2023 21:46

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors