Företag i fokus:

Regnfritt midsommarfirande – Detta år var blötast

Midsommar-Pexels

Det var spridda skurar runt om i landet på midsommarafton i år. I Södertälje och Nykvarn var det dock ett regnfritt midsommarfirande, vilket historiskt sett inträffar ungefär två av tre gånger enligt Newsworthys genomgång av väderhistoriken vid SMHI:s mätstationer.

Torkan är svår i stora delar av landet, och många längtar nog efter mer regn. Men just under midsommarfirandet brukar uppehållsväder vara välkommet. Så hur vanligt är det att det regnar på midsommar i Södertälje? Vid mätstationen Södertälje har det fallit minst en millimeter nederbörd under 33 procent av alla midsommaraftnarna sedan 1945.

Blötast var midsommarafton 1996 där det under ett dygn föll 19,5 millimeter regn. Samma år Södertälje kammade Gnesta hem nederbördsrekordet. Hela 39,6 millimeter föll det under ett dygn.

En genomsnittlig midsommarafton i Södertälje har haft en dygnsmedeltemperatur på 15,8 grader. Temperaturen har dock varierat betydligt, med en lägsta temperatur på 9,3 grader år 1987 och en högsta temperatur på 22,6 grader år 1970.

År 1970 nåddes den allra högsta temperaturen på midsommarafton, då termometern visade 31,8 grader. Det året var rekordvarmt i stora delar av landet. Historiskt sett har maxtemperaturen överstigit 20 grader på midsommar ungefär vartannat år. Åtta gånger av 72 har temperaturen varit över 25 grader.

MåttRekordMidsommaraftonMätstation
Varmast (högsta dygnsmedel)22,6°1970Södertälje
Kallast (lägsta dygnsmedel)9,3°1987Södertälje
Varmast (högsta maxtemperatur)31,8°1970Södertälje
Kallast (lägsta maxtemperatur)11°1987Södertälje
Regnigast19,5 mm1996Södertälje
Blåsigast (högsta medelvind, 10 min)8 m/s1959Tullinge A

Värden från midsommarafton respektive år, oavsett vilket datum den inträffade. Midsommarafton inträffar sedan 1953 alltid fredagen närmast efter den 19 juni, innan dess den 23 juni.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 juni 2023 08:30
Senast uppdaterad: 25 juni 2023 00:53

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors