Företag i fokus:

DEBATT: EU-valfrämjande insatser slösar bort miljoner skattepengar

Vallokal

Arkivbild: Alexander Isa

Då var det dags igen för EU-val, eller ja, om drygt ett år. Men redan nu börjar förvaltningen och majoriteten skruva och vrida på sig över det senaste ”förfärliga” valdeltagandet. 2019 bestämde sig enbart 41 % av Södertäljeborna att gå till vallokalerna och rösta, i vissa delar av Södertälje var intresset så svalt som enbart 11 % valdeltagande. Enligt förvaltningen och majoriteten är detta ett tecken på att något måste göras. 

I ett PM från kommunstyrelsens kontor kan vi läsa att det ingår i kommunens handlingsplan för demokratiutveckling 2021 – 2024 att ”utreda behovet och ta fram förslag till en åtgärdsplan med konkreta insatser för att öka valdeltagandet i Europaparlamentet 2024”, vilket lades fram som förslag på senaste kommunstyrelsemötet. Tanken är att kommunen skall köra en favorit i repris, och inspirera folk att rösta i det uppkommande EU-valet 2024 med evenemang, paneldebatter och föreläsningar, med en beräknad budget som ligger på miljonbelopp. 

Vi fastnar dock på meningen ”utreda behovet”. Detta förutsätter att vi förtroendevalda kommer fram till att det finns ett faktiskt behov av att kommunen skall springa valmyndighetens ärenden och få folk att intressera sig för EU-valet. Men finns ett sådant behov verkligen? Försök har redan gjorts från kommunens håll i det senaste EU-valet 2019, vilket slutade i katastrof. Kommunen gjorde stora satsningar på evenemang, paneldebatter och föreläsningar. Trots det gick inte valdeltagandet upp, inte heller låg det kvar på samma nivå; utan valdeltagandet sjönk i Södertälje med 0.48 procentenheter. 

Lärdomen vi politiker bör ta med oss från det här resultatet är att folk är antingen likgiltiga till EU eller så vet de inte ens varför det ska vara värt att rösta. Och vem kan klandra dem? 

(Annonslänk)

EU har utvecklat till närmast ett byråkratiskt bångstyrigt monster, vars federala makt växer sig allt större och större på bekostnad av medlemsstaterna. Mitt i allt detta finner vi Sverige. Sverige är en nettogivare till EU och vi innehar för tillfället ordförandeskapet. Trots det har våra ledamöter på både vänsterkanten och högerkanten minimalt med inflytande. De stora politiska besluten föreslås av kommissionen, där vi har enbart en röst av 27, för att sedan röstas i ett parlament där vi har för få ledamöter för att göra skillnad. 

Det bör vara helt okej för de som antingen inser att vi inte kan göra stor skillnad nog i EU, eller för de som helt enkelt inte bryr sig om vad som händer ända borta i Bryssel av namnlösa byråkrater som inte ens skulle kunna placera ut Södertälje på kartan. 

Det är inte rimligt att kommunen ska ödsla tid och pengar på ett projekt som är dömt att misslyckas, ett projekt som den politiska majoriteten är villig att slösa miljonbelopp på. Ett bättre alternativ hade i stället varit att skicka detta ärende till valmyndigheten, och att vi politiker blir bättre på att engagera väljare med våra förtroendevalda i Bryssel. 

Andreas Birgersson, SD
Oppositionsråd

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 juni 2023 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Lämnar Telge för hotellkedjan – ”Det är ett drömjobb”

Foto: Stadsrum/Wynn hotell

Anna Rosang rekryterades till det tidigare kommunägda Telge Energi som marknadschef 2021. Tre år senare lämnar hon sin position inom företaget för att anta en ny chefsroll hos Winn Hotel Group, koncernen som ska driva Marenhotellet.

Anna Rosang, som tidigare innehaft en ledande position inom Telge koncernen, har nu officiellt tillträtt som Chief Commercial Officer hos Winn Hotel Group. Rosang, med över 15 års erfarenhet av ledande roller inom digitalisering och e-handel, har en gedigen karriär bakom sig inklusive nyckelpositioner hos ODEON Cinemas Group och Filmstaden. Hennes expertis inom digital kundrelation och försäljning har varit avgörande för hennes tidigare framgångar.

– Anna Rosangs gedigna erfarenhet av digital affärsutveckling, varumärken och försäljning i kombination med Winns förmåga att driva hotell är en förutsättning för att vi ska nå vårt mål om att dubbla omsättningen inom fem år, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Marenprojektet väntas stå klart 2025. Foto. Stadsrum

Winn Hotel Group, som äger projektet för det nya Clarion-hotellet med 184 rum i centrala Södertälje, planerar att dubbla sin omsättning från 700 miljoner till 1,4 miljarder inom de närmaste fem åren. Denna ambitiösa tillväxtstrategi inkluderar betydande investeringar i både befintliga och nya hotellanläggningar samt en fokuserad satsning på digital försäljning och förbättring av gästresan.

– Inom de fem närmsta åren ska Winn därför investera 800 miljoner kronor, där hälften går till att renovera, bygga ut och bygga spa på befintliga hotell samt hälften till att bygga flera nya destinationshotell på attraktiva lägen, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Anna Rosang lämnar positionen som marknadschef på Telge energi.
I sin nya roll hos Winn Hotel Group kommer Rosang att leda utvecklingen av den nya kommersiella funktionen, med ett övergripande ansvar för att säkra framgången i bolagets satsningar. Detta kommer bland annat att innefatta utvecklingen av digital försäljning och en förbättrad digital gästupplevelse.

– Att jobba med digitalisering av hotellbranschen är som att komma hem ­– det är ett drömjobb. Jag har mycket att bidra med och ambitiösa mål om starka resultat. Förutom digitalisering och e-handel brinner jag för varumärken och försäljning, säger Anna Rosang, Chief Commercial Officer för Winn Hotel Group.

Med Rosangs omfattande erfarenhet och ledarskap ser Winn Hotel Group fram emot att nå sina ambitiösa mål, inklusive lanseringen av det nya Clarion-hotellet i Södertälje, planerat att öppna i slutet av 2025.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 15:50
Senast uppdaterad: 8 februari 2024 15:50

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors