Företag i fokus:

DEBATT: Hög tid att införa gårdsförsäljning

Beer-barrel

Foto: Creative Commons

Nu under sommaren är det många som passar på att göra ett besök på sitt lokala bryggeri för att ta del av tillverkningsprocessen, delta i en provsmakning eller kanske äta på den tillhörande restaurangen. Intresset för lokalproducerad öl, vin, cider och destillerade drycker har ökat markant under de senaste tio åren och idag finns det över 800 småskaliga tillverkare. Här i Södertälje finns till exempel Költur i Hölö som ett exempel.

Det som många producenter och konsumenter efterfrågar nu är möjligheten att köpa med sig av dryckerna direkt på platsen för tillverkningen, men det är alltjämt omöjligt. I snart 20 års tid har Centerpartiet arbetat för att ändra på detta genom att införa gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Vi ser att det skulle vara positivt för producenterna, för landsbygden och för besöksnäringen. 

För många producenter känns det frustrerande att man inte kan sälja sina egna närproducerade drycker på platsen där de tillverkas. Inte minst är det många utländska turister som blir förvånade. Tanken att man efter ett besök på en tysk eller fransk vingård inte skulle kunna köpa med sig en flaska vin att ta med sig hem framstår förstås som löjeväckande, men i Sverige är detta verkligheten. Istället blir besökarna hänvisade till ett systembolag som ibland ligger miltals bort.

Frågan om gårdsförsäljning har utretts tre gånger sedan 2007 och den senaste utredningen var klar i december 2021. När remisstiden gick ut i juni 2022 hade det inkommit över 180 remissvar varav majoriteten var positiva. Framför allt så fick utredningen stöd av kommuner, näringsliv och landsbygdsorganisationer, som alla pekade på de mervärden en sådan här reform kan medföra i form av arbetstillfällen och landsbygdsutveckling.

”En klar majoritet för gårdsförsäljning i riksdagen och frågan borde därmed gå som på räls”

Särskilt positivt med utredningen var att den kunde avfärda de två vanligaste invändningarna emot gårdsförsäljning, nämligen att det skulle ha en negativ inverkan på folkhälsan och att det skulle sätta systembolagets monopol ur spel. Båda de här frågorna är ordentligt utredda och det konstateras att gårdsförsäljning inte kommer ha någon märkbar påverkan på folkhälsan och att detaljhandelsmonopolet inte på något sätt är hotat.

Tidigare har Centerpartiet inte kunnat samla tillräckligt med stöd från övriga partier i riksdagen, men i den senaste valrörelsen ställde sig även SD, M, KD och L positiva. Det finns alltså en klar majoritet för gårdsförsäljning i riksdagen och frågan borde därmed gå som på räls. Likväl har regeringen inte kunnat lägga fram något förslag under sitt första år vid makten, inte ens en tidsplan har man kunnat presentera. Det framstår allt tydligare att frågan är allt annat än prioriterad.

Om de fyra partierna i regeringsunderlaget menar allvar med att införa gårdsförsäljning så som Centerpartiet förespråkat under lång tid, så håller det inte att fortsätta förhala frågan. Gårdsförsäljning skapar nya möjligheter till landsbygdsutveckling, livsmedelsproduktion och turism. Inte minst här i Södertälje skulle det vara mycket positivt för utvecklingen. Sveriges småskaliga producenter av alkoholhaltiga drycker har väntat länge nog. 

Christofer Bergenblock (C)
Riksdagsledamot

Patrik Buddgård (C)
Distriktsordförande Stockholms län

Tage Gripenstam (C)
Gruppledare Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 augusti 2023 10:53
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors