Företag i fokus:

Verisure efter inbrotten – ”Väldigt exceptionella fall”

Pressbild Verisure

Pressbild, Verisure.

Flera Södertäljebor känner oro och otrygghet efter att flera familjer har vittnat om brister i Verisures larmsystem. – Vårt mål är alltid att ha 100% full funktionalitet, säger, Liz, application specialist på Verisure, till Telgenytt.

Nyligen drabbades flera invånare i Rönninge av inbrott. Den gemensamma nämnaren bland bostäderna var att de använde samma larmleverantör. Trots att larmbolaget installerade både dekaler på fönster och dörrar, skalskydd och kameror aktiverades inte larmet, och inbrottstjuvarna kunde fullborda flera inbrott. Tjuvarna hade lyft bort fönstret och lyckades ta sig in den vägen – trots att skalskydd fanns installerat gick inte larmet.

– Vårt mål är alltid att ha 100% full funktionalitet, säger, Liz, application specialist på Verisure.

Oron spred sig till andra städer.
I samband med inbrottsvågen i Rönnige och det faktum att samtliga hade Verisures larmsystem skapade oro bland flera Södertäljebor, som också använder samma leverantör. Verisure svarar på kritiken och framför att de just nu har hög fokus på att föra dialog med sina kunder och polisen.

– Det här är väldigt exceptionella fall som vi undersöker vidare, säger Liz.

Enligt Liz hanterar Verisures nödresponscentret årligen över 2,7 miljoner inbrotts-, brand- och kontaktlarm i Sverige. Bolagets ständiga målet är att säkerställa 100% full funktionalitet på de miljontals installerade komponenterna, oavsett tid på dygnet. Under det föregående året inträffade färre än tjugo tillfällen då larmen inte fungerade som de skulle, på grund av problem såsom felaktiga komponenter eller olämplig placering.

– I detta sammanhang vill vi understryka att det är mycket ovanligt att någon komponent inte är fullt funktionsduglig. De 99,999% funktionsdugliga larmen förra året förhindrade över 2 240 försök till inbrott. Dessutom bidrog vi till över 540 gripanden genom vårt nära samarbete med polisen i över 700 incidenter, vilket motsvarar i genomsnitt två om dagen. Dessa händelser kommunicerades till räddningstjänsten som kunde agera därefter, säger hon.

För närvarande pågår en noggrann undersökning av de nuvarande exceptionella fallen för att säkerställa hög servicekvalitet.

– Om det finns kunder som vill diskutera sin specifika situation med oss, så står vi redo att prata med dem genom vårt kundserviceteam, avslutar Liz på Verisure.

Inte första gången företaget hamnat i blåsväder.

Förra året avslöjade Aftonbladets program ”200 sekunder” flera brister i Verisures larmsystem, samt att en före detta anställd berättade att de ”instruerades att ljuga”. I ett fall avslöjade tidningen att det började brinna hemma hos en familj, men brandkåren larmades inte.

Läs även: – Larmbolag brister – ”Känner mig inte alls trygg längre”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 augusti 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 november 2023 14:30

Färre kvinnor i varannan kommun – Så ser det ut i Nykvarn och Södertälje

kommun Södertälje Nykvarn. Montage Alex Ataseven

Enligt siffror från Valmyndigheten, som Nyhetsbyrån Siren sammanställt, minskar andelen kvinnor i ungefär hälften av landets kommunfullmäktige.

Strax efter valet 2018 låg andelen kvinnor i kommunfullmäktige på under 40 procent i 76 kommuner. Mars 2022 har antalet kommuner med andelen kvinnor under 40 procent ökat till 96 kommuner.

Enligt Johan Wänström, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet, finns det fler anledning till avhopp.

– Det ena är att man flyttar och byter kommun. Det andra är att man inte får ihop vardagspusslet, säger Wänström till Siren.

I Södertäljes kommunfullmäktige var andelen kvinnor 35 procent 2018. I mars 2022 ligger siffran på 32 procent.

I Nykvarns kommunen har det varit oförändrat sedan 2018. 45 procent kvinnor och 55 procent män i kommunen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 11 mars 2022 00:00

Maria Melkemichels lyckade drag – Lanserar bok efter hektiskt år

2022_03_274907484_306787711438269_5159712836756209501_n

Kirurgen Maria Melkemichel lanserar bok efter ett år fyllt av hårt plugg och arbete. Foto: Privat.

Maria Melkemichel arbetar som kirurg på Södertälje sjukhus och har dem senaste 4,5 åren genomfört en doktorandutbildning inom medicin på Karolinska institutet.

Idag är hon alltså dubbeldoktor. Arbetet under forskarutbildningen har resulterat i en avhandlingsbok som numera är offentlig och tillgänglig för alla att läsa i både bokform och online.  

Berätta om din bok och varför du skrev den?

– I denna bok har mina studier samlats för att offentliggöras i syfte att förbättra vården och kirurgiska behandlingen för framtida bråckpatienter. Boken är mitt avhandlingsarbete inom Nät vid Bråckkirurgi, säger Maria Melkemichel.

Varför skriver du om bråckoperationer?

– Idén till avhandlingsprojektet uppkom tidigt under min bana som kirurg under utbildning. Det var mitt tekniska intresse för nätmaterial vid rekonstruktiv bråckkirurgi som satte grunden för det.

Med en stor entusiasm, som kanske endast kirurger har inför samtalsämnet om operationer, berättar hon att åtgärdande av ljumskbråck är en den vanligaste operationen som svenska kirurger utför. 

– Operation för ljumskbråck är idag en av vår allra vanligaste operation inom allmänkirurgi och vi utför ca 16,000 stycken ljumskbråcksplastiker årligen i Sverige, förklarar hon.

Marias forskning kring den kirurgiska behandlingen av bråckoperationer kan komma att förändra tillvägagångsättet för hur små navelbråck kan opereras för att undvika återfall samt hur kirurger ser på nätvalet vid ljumskbråckskirurgi.  

Att Maria skulle bli dubbeldoktor var kanske inte självklart direkt. Med kärlek för det öppna såret ville hon i första hand bli en kliniskt duktig och skicklig kirurg. Men tidigt under sin kirurgiska utbildning insåg hon att klinisk forskning på folksjukdomar, såsom bråck, är minst lika viktigt och intressant att bedriva som att operera dem. Maria blev färdig specialist i kirurg i mars 2021. 

Det går med bestämdhet att konstatera att det senaste året har varit hektiskt för Maria. Doktorandutbildningen och det kliniska arbetet har varvats med författande. Trots det kan Marias dagar vara jämförelsevis lika med andra människors dagar. Det som skiljer dem åt; är hur Maria spenderar sin tid på jobbet.

– En vanlig arbetsdag för mig är vanligtvis ett nära kliniskt patientnära arbete på sjukhus med individer som har en kirurgisk åkomma. Jag arbetar omväxlande med mottagningsbesök, rondar avdelningar, opererar samt går jourer kvällar och helger, säger hon.

Hur har du hunnit forska samtidigt som du har blivit kirurg?

– Jag har haft förmånen att ha erhållit goda forskningsanslag från Region Stockholm/Karolinska Institutet och har på så vis kunnat bedriva aktiv forskning med en betald lön, berättar Maria som nu alltså har disputerat i december 2021 på självaste nobeldagen och erhållit en doktorsexamen i medicin. 

Forskningsanslaget är en bekräftelse på att den forskning man genomför har stor patientnytta och betydelse för övriga samhället. I Marias fall har hennes forskning lett till att kunskapen om olika nättyper och dess risker för återfall och smärta vid ljumskbråckskirurgi har signifikant ökat.

Detta kan ha stor betydelse för hur man ser på vilket nät man ska använda sig av för patientens bästa vid en sådan mycket vanlig operation.

Maria kommer att fortsätta forska inom bråckkirurgi och hoppas på att kunna bidra med ny kunskap för att kunna på sikt förbättra den kirurgiska behandlingen för navelbråck. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 11 mars 2022 00:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors