Företag i fokus:

Kvalitet före kvantitet i skolan – ”Forskningen är tydlig”

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Arkivbild/Foto: Liza Simonsson

I veckan presenterade centerpartiet ett förslag om att korta ner sommarlovet med två veckor för att få mer undervisningstid i skolan. Det är ett förslag som inte har någon förankring i en verklighet med lärarbrist, stökiga klassrum och brist på riktiga skolböcker. Tiden en elev spenderar i skolan är avgörande för vilken framtid hen går till mötes, låt den präglas av kvalitet istället för kvantitet.

I Södertälje klarar bara 60% av alla elever det nationella provet i svenska i årskurs tre. Bara två av tre gymnasieelever tar en examen. Skolfrågan är avgörande både för vår stads framtid och då är centerpartistisk popcornpolitik det sista vi behöver.

Behöriga och motiverade lärare är den enskilt viktigaste faktorn för en lyckad skolgång, i Södertälje saknar en tredjedel av lärarna behörighet. Att korta ner deras semester är inte ett recept för att motivera de duktigaste lärarna att stanna kvar i yrket. Det är inte heller ett förslag som leder till att fler vill ta sig igenom den långa lärarutbildningen.

Skoltiden behöver inte mer kvantitet utan mer kvalitet. Liberalerna har seriösa förslag istället för popcornpolitik. Södertäljes elever behöver fler behöriga lärare, riktiga skolböcker istället för skärmar och hårdare krav på oseriösa friskolor. 

  • Forskningen är tydlig, riktiga böcker är bättre än skärmar för att förbättra läsförståelsen och den språkliga förmågan i skolan.  Liberalerna satsar i regeringen hundratals miljoner för ett läromedelslyft i svensk skola. Det kommer att över kommande år leda till upp emot tre miljoner nya skolböcker i händerna på svenska elever. Tack vare läromedelslyftet kommer lärarna spendera mindre tid med stenciler framför kopiatorn och mer tid i klassrummet. 
  • Kvaliteten på lärarutbildningen måste höjas och fler lärarassistenter behöver anställas så att lärarna får tid att vara just riktigt bra lärare. Lärarutbildningen behöver reformeras med mer praktik så att lärarstudenterna lär sig undervisning i praktiken. Det behövs fler vuxna i skolan som ser till att lärarna får mer tid till undervisning. 
  • Allt för länge har oseriösa aktörer fått härja fritt i svensk skola. Koncerner som går i konkurs mitt under terminen, betygsinflation och religiös extremism som fått frodas är bara några av problemen. Liberalerna vill stärka skolinspektionen för att motverka extremistskolorna, införa mer central rättning av nationella prov för att minska betygsinflationen, och införa vinstbegränsningar på friskolebolagen för att få bort oseriösa aktörer. 

Genom långsiktiga och seriösa reformer kan vi på riktigt förbättra kvaliteten på skoltiden. Att få fler elever att lyckas måste vara den högsta prioriteten.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 augusti 2023 14:05
Senast uppdaterad: 24 augusti 2023 14:05

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors