Företag i fokus:

Långfilmen om Gyllene Tider spelas in i Nykvarn

3B3616F3-68E4-4279-A259-5D46852D47FD

Övre raden: Micke Syd Andersson, Anders Herrlin, Göran Fritzon, Mats ”MP” Persson, Xawier Kulas, Ville Löfgren, Lancelot Hedman Graaf och Phoenix Parnevik. Nedre raden: Per Gessle och Valdemar Wahlbeck. Foto: Fredrik Etoall

Filminspelningen om en av Sveriges mest älskade band, Gyllene Tider, är i full gång och biopremiären väntas nästa sommar. Under helgen var filmteamet, tillsammans med en Per Gessle-kopia, i Nykvarn för att spela in flera scener.

Historien bakom ett av Sveriges mest älskade band spelas just nu in i en kommande långfilm som tar oss med på en resa från Halmstad till landets största scener.

– Jag var ärligt talat tveksam först. De flesta sådana här filmer görs ju först efter att man dött och vi är, såvitt jag vet, fortfarande vid liv, säger säger Per Gessle.

Länge har svenska folket väntat på att få dyka djupare in i historien om ett av Sveriges mest ikoniska musikfenomen – Gyllene Tider. Bandet från Halmstad som trotsade alla odds och erövrade nationens hjärtan, får äntligen sin egen långfilm. Berättelsen om Gyllene Tider kastar ljus över deras resa från en småstad till att bli landets största musikakt, och än idag lockar de fulla arenor.

Folkets Park i Nykvarn stängdes för allmänheten under filminspelningen: Foto: Cc.

– Efter att ha pratat länge och ofta med alla inblandade och att ha läst manus är jag superstolt och lycklig över det här projektet. De fem killarna som valts ut att spela oss fem är alla speciella på helt olika sätt. Exakt som vi i ”original-bandet”, säger Gessle.

Handlingen utforskar Gyllene Tiders legendariska framgångssaga, hur de formades som ett band och hur de kämpade sig igenom utmaningar och motgångar. Berättelsen tar oss tillbaka till tidigt 1980-tal då bandet började bygga sin musikaliska bana. Genom bandmedlemmarna Per, MP, Micke, Anders och Göran, får vi följa deras passion och drivkraft som ledde till en explosion av populäritet med deras fängslande refränger och texter om livet i en småstad.

Senast under helgen befann sig filmteamet på Folkets Park i Nykvarn, där de spelade in scener som utspelar sig under det tidiga 1980-talet. På plats fanns de skickliga skådespelarna som gestaltar bandmedlemmarna, redo att ta oss tillbaka till en era då musikscenen förändrades för alltid.

Inspelningen av filmen kommer pågå fram till slutet av oktober, men redan nu på fredag återvänder filmteamet till Nykvarn för att fortsätta inspelningen.

Per Gessle spelas och Valdemar Wahlbeck, som spelar Gessle i långfilmen. Foto: Fredrik Etoall

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 augusti 2023 12:20
Senast uppdaterad: 28 augusti 2023 12:28

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors