Företag i fokus:

Kommunen vill säga upp flera lärare i suryoyo och arabiska

skola plugg student elev Foto: Pexels

Foto: Pexels

Flera modersmålslärarna i Södertälje riskerar att bli uppsagda, främst lärare som undervisar i arabiska och/eller suryoyo (assyriska/syrianska). Nu rasar vårdnadshavare och lärare mot kommunens beslut, vilket innebär större elevgrupper och högre arbetsbelastning för lärarna, men också barn som tvingas prioritera bort undervisningen.

– Kommunen vill att vi är tysta och använder skrämseltaktik mot oss, säger en lärare till Telgenytt som undervisar suryoyo.

Av de 104 modersmålslärarna i Södertälje kommun, som inkluderar lärare för över 40 olika språk, löper sju av dem stor risk att bli uppsagda. Alla dessa sju lärare undervisar huvudsakligen i arabiska och/eller suryoyo (assyriska/syrianska), och enligt en lärare undervisar de tillsammans över 3000 elever i kommunen.

Enligt lagen ska undervisningen i grundskolan ta hänsyn till elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper och erbjuda studiehandledning på modersmålet. De sju lärarna som eventuellt tvingas sluta kommer beslutet att resultera i stora ihopslagna elevgrupper i olika åldrar, ökad arbetsbelastning och nya scheman som stör barnens och vårdnadshavarnas vardag.

En lärare som Telgenytt talat med hävdar att kommunen styr schemat centralt utan att medvetet ta hänsyn till elevernas vardag. Läraren menar även att kommunens strategi kommer ha en negativ påverkan på modersmålsklasserna och leda till att antalet elever med arabiska eller suryoyo som modersmål minskar.

Vårdnadshavare och lärare rasar mot kommunens beslut. Foto: Alexander Isa

– Vi lärare får inte vara med och styra schemat, det görs centralt av kommunen. De placerar undervisningen så sent som klockan 15 för 8-åringar. Ska en 8-åring sluta skolan vid klockan 16? Tycker du att det låter rimlgit? Det är upplagt för att vårdnadshavare ska hoppa över den sista lektionen, som i många fall är viktig för dem, säger en lärare till Telgenytt som undervisar suryoyo.

Bland annat berättar läraren att kommunen väljer att ha sen undervisning på eftermiddagen för de mindre barnen och tidigare undervisning för de äldre barnen. Dessa scheman har resulterat i betydande kritik från vårdnadshavare, eftersom de medför långa håltimmar och sena skoldagar för barnen.

– Ett äldre barn kan ha en senare undervisning på dagen, men för små barn blir det svårt. De tappar koncentrationen, vill hem och har idrottsträningar som de måste hinna till. Vi har framfört detta, men kommunen vill att vi är tysta och använder skrämseltaktik mot oss, säger läraren och fortsätter.

(Annonslänk)

– Det finns en stor efterfrågan på modersmålsundervisning, men tiderna fungerar inte. Det kommer att sluta med att vi står där utan några elever alls sent på eftermiddagarna eftersom barnen inte hinner eller måste prioritera sina idrottsträningar istället. Det här är medveten handling som kommunen gör, säger läraren.

Vårdnadshavare kritiska mot kommunen.
Den bristande planeringen av modersmålsundervisningen prioriteras bort, vilket i sin tur kan leda till en ”minskad efterfrågan” i framtiden, enligt en vårdnadshavare som bekräftade detta för Telgenytt.

– Jag vill verkligen att mitt barn ska gå på modersmålsundervisning, men vi har valt att hoppa över den eftersom det skulle innebära att mitt barn slutar skolan vid 17-tiden. Tiderna krockar, det går helt enkelt inte ihop. Det är inte normala tider att sluta skolan för ett litet barn, säger en vårdnashavare till Telgenytt.

Enligt LT har situationen lett till många upprörda samtal och mejl till modersmålsenhetens ledning i kommunen, som höll ett stormöte med lärarna den 8 september. Tidningen har även tagit del av en inspelning från mötet där en biträdande chef indirekt markerar lärarna.

– Vakna på morgonen och tänk så här: hur ska jag agera i dag? Vem är det som betalar min lön? Det är den jag ska vara lojal mot, säger biträdande chefen i ljudinspelingen som LT tagit del av.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 september 2023 14:06
Senast uppdaterad: 26 september 2023 16:29

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors