Företag i fokus:

INSÄNDARE: – Varför är Södertälje ofta sämst i klassen?

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet

Varje år när olika rankingar kommer in ifrån riksundersökningar så brukar jag av vana börja leta efter Södertälje underifrån då det som oftast går fortare att hitta vår placering, årets resultat är inget undantag.

I rankingen av företagsklimatet så tappar vi en placering och landar på plats 241 av 290 kommuner, faktum är att vi har tappat 22 placeringar sedan 2021 trots nysatsningen med ny näringslivschef 2020 och lovord om att nu skulle det minsann bli bättre, men så blev det inte.

Tappet är inte speciellt konstigt, företaget Zondera har gjort en medarbetarundersökning på näringslivskontoret 2022 – Hållbart medarbetarengagemang (HME) är ett totalindex som beräknas utifrån resultaten för tre delindex: motivation, ledarskap och styrning.
Resultatet visar att endast 38 % anser att deras arbete är meningsfullt och att de ser fram emot att gå till jobbet, endast 25% vet vad som förväntas av dem på arbetsplatsen (75% vet alltså inte) och endast 13% anser att arbetsplatsens mål följs upp på ett bra sätt.

Så över hälften av personalen på vår näringslivsavdeling vet inte vad de ska göra på jobbet och mår dessutom dåligt, efter att ha läst rapporten så är jag närmast förvånad över att vi inte ligger sist i ranking, som vi faktiskt gör när det gäller trygghet bland Södertäljes företagare, där tar vi sistaplatsen.

”Av gammal vana så letar jag efter Södertälje nerifrån och där var vi – på sistaplatsen”

Liknande problematik finns på samhällsbyggnadskontoret där konsultföretaget Arkwright har samlat in över 3000 bygglovs- och detaljplanehandlingar för flerbostadshus ihop med annan data och intervjuer, fokus var på de 48 kommuner där det byggs och förväntas byggas mest de kommande åren. Av gammal vana så letar jag efter Södertälje nerifrån och där var vi på sistaplatsen, plats 48 av 48 granskade kommuner.

Nu kan man i LT:s artikel läsa hur chefen för samhällsbyggnadskontoret drar en massa ursäkter och förklaringar till varför Södertälje i snitt tar 4,5 år på sig när andra kommuner med exakt samma lagstiftning och krav på sig har en ledtid på ca 2,5 år från idé till byggstart, eller ibland till och med färdigbyggt. Samma ursäkter fick vi höra på SBN mötet 26/9 – Resonemanget ifrån kontorschefen och ordföranden var att det var en orättvis undersökning.

Ockhams rakkniv innebär att den enklaste förklaringen är mest sannolik, vilken är att man helt enkelt inte har en duglig ledning i vare sig näringslivsenheten eller samhällsbyggnadskontoret!

”Ansvaret ligger på det politiska styret”

Ansvaret ligger på det politiska styret som inte har klarat av att leverera klara direktiv och rätt förutsättningar för att fler ska veta vad de ska göra på jobbet och därmed öka effektiviteten radikalt.

Efter valet 2022 har Moderaterna hoppat in i S och MP styret och försöker nu olja över 30 år gamla rostiga kugghjul genom bland annat en ny nämnd som heter arbets- och näringslivsnämnden och stoppa envålds vanstyret gällande kommunens affärer med en ny investeringsberedningsgrupp.

Men sanningen är att hur mycket man än trimmar en Lada så får man inte en Ferrari!

Realistpartiet hade åtgärdslistan klar, men får nu vänta till valet 2026 med förhoppningar om att fler röstar för att få in RP i kommunstyret och ut med ”gammelgäddan”(S) och därmed få till en nystart på alla våra avdelningar utan tystnadskultur, kompisanställningar till VD poster och personer som har suttit för länge på sina stolar och blivit lata och ineffektiva, samt stoppa dyra kompisinköp/affärer på skattebetalarnas bekostnad.

Resan mot förändring har börjat!

Joakim Granberg,
Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 september 2023 14:22
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Vendela från Södertälje Ridklubb till finalen i Jönköping

2d

Vendela Häll Löfvenius. Foto: Privat

Nästa vecka inleds finalen av Agria Pony Trophy i hoppning på Jönköping Horse Show. En av dem som har kvalificerat sig hela vägen till finalen är Vendela Häll Löfvenius från Södertälje Ridklubb.

Agria Pony Trophy Hoppning är en populär tävling för ponnyryttare mellan 10 och 18 år. Under säsongen har ponnyryttare från hela landet tävlat för att kvalificera sig till finalen på Jönköping Horse Show. I år satte tävlingen nytt rekord med över 200 deltagande ponnyekipage under kvalsäsongen.

Totalt 47 olika ridklubbar är representerade bland de kvalificerade ekipagen till finalen. Flest antal kvalade ekipage kommer från Föreningen Mantorpsryttarna, Kungälvs Hästsportklubb och S.T.O Ryttarsällskap som alla har fyra ekipage vardera klara för den prestigefyllda finalen.

Vendela Häll Löfvenius med hästen Camber Dan från Södertälje Ridklubb är ett av ekipagen. Hon är en av över 200 ponnyryttare från hela Sverige som har deltagit i den intensiva kvalsäsongen för att nå finalen.

– Det är min första tävling i en stor arena, så jag ska göra mitt bästa för att uppnå en så felfri, snabb och stabil runda med min häst som möjligt, säger Vendela.

Finalen av Agria Pony Trophy på Jönköping Horse Show äger rum mellan den 31 oktober och 5 november.

Skribent: Lucas T.

(ANNONSLÄNK)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 11:56
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:31

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors