Företag i fokus:

INSÄNDARE: – Varför är Södertälje ofta sämst i klassen?

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet

Varje år när olika rankingar kommer in ifrån riksundersökningar så brukar jag av vana börja leta efter Södertälje underifrån då det som oftast går fortare att hitta vår placering, årets resultat är inget undantag.

I rankingen av företagsklimatet så tappar vi en placering och landar på plats 241 av 290 kommuner, faktum är att vi har tappat 22 placeringar sedan 2021 trots nysatsningen med ny näringslivschef 2020 och lovord om att nu skulle det minsann bli bättre, men så blev det inte.

Tappet är inte speciellt konstigt, företaget Zondera har gjort en medarbetarundersökning på näringslivskontoret 2022 – Hållbart medarbetarengagemang (HME) är ett totalindex som beräknas utifrån resultaten för tre delindex: motivation, ledarskap och styrning.
Resultatet visar att endast 38 % anser att deras arbete är meningsfullt och att de ser fram emot att gå till jobbet, endast 25% vet vad som förväntas av dem på arbetsplatsen (75% vet alltså inte) och endast 13% anser att arbetsplatsens mål följs upp på ett bra sätt.

Så över hälften av personalen på vår näringslivsavdeling vet inte vad de ska göra på jobbet och mår dessutom dåligt, efter att ha läst rapporten så är jag närmast förvånad över att vi inte ligger sist i ranking, som vi faktiskt gör när det gäller trygghet bland Södertäljes företagare, där tar vi sistaplatsen.

”Av gammal vana så letar jag efter Södertälje nerifrån och där var vi – på sistaplatsen”

Liknande problematik finns på samhällsbyggnadskontoret där konsultföretaget Arkwright har samlat in över 3000 bygglovs- och detaljplanehandlingar för flerbostadshus ihop med annan data och intervjuer, fokus var på de 48 kommuner där det byggs och förväntas byggas mest de kommande åren. Av gammal vana så letar jag efter Södertälje nerifrån och där var vi på sistaplatsen, plats 48 av 48 granskade kommuner.

Nu kan man i LT:s artikel läsa hur chefen för samhällsbyggnadskontoret drar en massa ursäkter och förklaringar till varför Södertälje i snitt tar 4,5 år på sig när andra kommuner med exakt samma lagstiftning och krav på sig har en ledtid på ca 2,5 år från idé till byggstart, eller ibland till och med färdigbyggt. Samma ursäkter fick vi höra på SBN mötet 26/9 – Resonemanget ifrån kontorschefen och ordföranden var att det var en orättvis undersökning.

Ockhams rakkniv innebär att den enklaste förklaringen är mest sannolik, vilken är att man helt enkelt inte har en duglig ledning i vare sig näringslivsenheten eller samhällsbyggnadskontoret!

”Ansvaret ligger på det politiska styret”

Ansvaret ligger på det politiska styret som inte har klarat av att leverera klara direktiv och rätt förutsättningar för att fler ska veta vad de ska göra på jobbet och därmed öka effektiviteten radikalt.

Efter valet 2022 har Moderaterna hoppat in i S och MP styret och försöker nu olja över 30 år gamla rostiga kugghjul genom bland annat en ny nämnd som heter arbets- och näringslivsnämnden och stoppa envålds vanstyret gällande kommunens affärer med en ny investeringsberedningsgrupp.

Men sanningen är att hur mycket man än trimmar en Lada så får man inte en Ferrari!

Realistpartiet hade åtgärdslistan klar, men får nu vänta till valet 2026 med förhoppningar om att fler röstar för att få in RP i kommunstyret och ut med ”gammelgäddan”(S) och därmed få till en nystart på alla våra avdelningar utan tystnadskultur, kompisanställningar till VD poster och personer som har suttit för länge på sina stolar och blivit lata och ineffektiva, samt stoppa dyra kompisinköp/affärer på skattebetalarnas bekostnad.

Resan mot förändring har börjat!

Joakim Granberg,
Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 september 2023 14:22
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors