Företag i fokus:

DEBATT: Kommunrankningen är en skam som kräver handling

Anna Syr.

Kristemokraternas gruppledare, Anna Syrjänen.

I den senaste näringslivsmätningen hamnar Södertälje kommun bland de sämsta i landet. Det är en återkommande brist på service, bemötande och en byråkratisk handläggning av stöd och service till företag i kommunen. Detta utgör ett hinder för företag som vill utvecklas och expandera, och det försvårar etablering av nya aktörer som kan skapa arbetstillfällen.

Vår kommun har den högsta arbetslösheten i länet och lider av utanförskap och otrygghet. Att ha fler välmående företag skulle bidra till fler jobb och ökade skatteintäkter, vilket i sin tur skulle göra fler invånare självförsörjande och minska antalet personer som är beroende av bidrag.

Den senaste rapporten från Svenskt Näringsliv placerar vår kommun på oroande plats 241 – den klart sämsta rankningen hittills. Det är hög tid att ta itu med detta uttalade problem och göra allt som krävs för att förbättra vårt företagsklimat.

Under flera år har Södertälje legat i bottenträsket, och varje år har vi hoppats på förbättringar. Dessvärre har det blivit sämre istället för bättre. Vi befinner oss nu på en plats som ingen kommun bör vara stolt över. För att förstå allvaret i situationen måste vi titta närmare på vad den här rankningen egentligen innebär.

”Det är en skam för vår kommun och något som vi måste ta på allvar”

Rankningen baseras på en analys av 18 olika faktorer som påverkar företagsklimatet i våra kommuner. Visst har vi sett positiva förändringar på vissa områden, som politikernas attityder till företagande och tillgången till kompetens. Men det är uppenbart att vi har mycket arbete framför oss på övriga områden.

Det mest oroande är brottsligheten och otryggheten. Under rubriken ”Påverkan av brottslighet/otrygghet” har vi tappat hela fem placeringar och är nu rankade sämst i landet, på plats 290. Det är en skam för vår kommun och något som vi måste ta på allvar.

”Vår ranking visar att det finns ett missnöje bland företagen i Södertälje.”, skrev Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv.

Det minsta vi kan göra är att använda rankningarna som ett verktyg för att förbättra vår verksamhet. På samma sätt som kommunen gör och analyserar HME-undersökningarna (hållbart medarbetarengagemang) och hanterar dem i alla berörda verksamheter, borde vi också göra med mätningar som handlar om Södertäljes företagsklimat.
Alla som arbetar inom kommunen borde förstå vikten av ett fungerande näringsliv och ha en positiv inställning gentemot våra företagare. Analysarbetet från rankningen får inte samla damm på näringslivsavdelningen, det måste spridas till samtliga avdelningar i Stadshuset och ägas tillsammans av alla som arbetar för Södertäljebornas bästa.

”Det är inte längre acceptabelt att vår kommun ligger i botten av företagsklimatrankingen”

Moderaterna har infört en ny arbets- och näringslivsnämnd, som nu är igång och som bland annat syftar till att förbättra företagsklimatet. Både Kristdemokraterna och kommuninvånarna har höga förväntningar på nämnden, som förhoppningsvis kommer att leverera mätbara resultat genom förbättrad service, ökat stöd och minskad byråkrati.

Vi utgår ifrån att majoriteten (M-S-MP) tar ett kraftfullt grepp om denna ödesfråga. Det är inte längre acceptabelt att vår kommun ligger i botten av företagsklimatrankingen. Kristdemokraterna vill se konkreta åtgärder – ett inbjudande ”dukat bord”, som förbättrar tryggheten och skapar en god miljö för näringslivet att verka i.

Det är hög tid att vi tar ett steg framåt och sätter Södertälje på kartan som en attraktiv plats för företagare. Vår stad och dess invånare förtjänar inget mindre än det bästa.

Anna Syrjänen, Kristdemokraterna
Gruppledare

Läs även:
INSÄNDARE: – Varför är Södertälje ofta sämst i klassen?

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 oktober 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Försäljning av utmätt egendom från kriminella ökar kraftigt

Kronofogden

Foto: Alexander Isa

Försäljningen av utmätt egendom via nätauktioner nådde nya höjder förra året, med en total summa som översteg 165 miljoner kronor – nästan en fördubbling jämfört med 2019. En kraftig ökning noterades även i Södertälje, rapporterar Nyhetsbyrån Siren.

En betydande ökning i nätförsäljningen av egendom, utmätt från skuldsatta personer, har observerats under det senaste året. Enligt sammanställd data uppgick den totala försäljningen till över 165 miljoner kronor på nätauktioner över hela landet under 2023, vilket är nästan en fördubbling från 2019.

Uppsala ledde försäljningsstatistiken med det högsta totalbeloppet på över 19 miljoner kronor, tätt följt av Sundbyberg och Malmö. I Södertälje noterades också en markant ökning, där försäljningen steg från cirka 4 miljoner kronor 2022 till nästan 9 miljoner kronor under 2023.

En av huvudfaktorerna bakom den markanta ökningen i nätförsäljning av utmätt egendom är en ny lag som infördes den 1 augusti 2022. Lagen möjliggör för Kronofogden att, med polisens assistans, utmäta tillgångar från skuldsatta personer utan att behöva vara fysiskt närvarande. Denna åtgärd riktar sig främst mot att bekämpa organiserad brottslighet genom att utmäta gods från kriminella, vilka har skulder till både brottsoffer och Kronofogden.

(Annonslänk)

Bland de utmätta föremålen dominerade personbilar när det gäller försäljningsvärde, med en total summa som översteg 100 miljoner kronor under 2023. Smycken och husbilar var andra populära kategorier, med försäljningar på nästan 9 miljoner respektive cirka 6 miljoner kronor.

Försäljningen inkluderade även en mängd unika objekt, som ett 50-tal Gucci-kepsar, ungefär 170 skyddsvästar och runt 150 padelracketar, vilket belyser den breda spektrum av föremål som erbjuds via dessa nätauktioner.

Denna trend understryker den växande populariteten och effektiviteten av digitala auktionsplattformar, med Kronofogden som arrangerar sådana auktioner på över 30 platser runt om i Sverige, vilket möjliggör en bredare tillgång till försäljning av utmätt egendom.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 9 april 2024 02:04

Så många skriver högskoleprovet på lördag

Högskoleprovet Pressbild: UHR/Eva Dalin

Pressbild: UHR/Eva Dalin

Det står klart att vårens högskoleprov, som äger rum den 13 april, lockar 78 338 deltagare, en ökning med 6 273 jämfört med förra året. Även i Södertälje och Nykvarn är det många som anmält sig till provet.

(Annonslänk)

Den 13 april är det dags för tusentals hoppfulla att ta sig an vårens högskoleprov, där intresset visat sig vara större än någonsin. I Stockholm ensamt har 25 226 personer anmält sitt intresse, en ökning med 13,5 procent från föregående år. Totalt sett har hela landet sett en uppgång på 8,7 procent i antalet anmälningar. Detta speglar provets betydelse som en viktig del i antagningsprocessen till högre utbildningar, där ett gott resultat kan öka chanserna att bli antagen där platserna är få.

För att rusta sig inför provet, som innefattar 200 frågor inom ett brett kunskapsområde, erbjuder, bland annat Studera.nu, värdefulla tips och gratis övningsmaterial. Vikten av att komma väl förberedd betonas, där bland annat repetition av gamla prov och säkerställande av giltig legitimation på provdagen är avgörande.

Resultaten från provdagen förväntas bli tillgängliga den 4 juni, medan provfrågor och facit publiceras redan den 15 respektive 17 april på Studera.nu. Med detta omfattande förberedelsestöd hoppas många deltagare på att maximera sina chanser för framgång.

I Södertälje och Nykvarn är det 545 respektive 74 personer som anmält sig.

Pressbild: UHR/Eva Dalin

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 8 april 2024 13:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors