Företag i fokus:

DEBATT: Kommunrankningen är en skam som kräver handling

Anna Syr.

Kristemokraternas gruppledare, Anna Syrjänen.

I den senaste näringslivsmätningen hamnar Södertälje kommun bland de sämsta i landet. Det är en återkommande brist på service, bemötande och en byråkratisk handläggning av stöd och service till företag i kommunen. Detta utgör ett hinder för företag som vill utvecklas och expandera, och det försvårar etablering av nya aktörer som kan skapa arbetstillfällen.

Vår kommun har den högsta arbetslösheten i länet och lider av utanförskap och otrygghet. Att ha fler välmående företag skulle bidra till fler jobb och ökade skatteintäkter, vilket i sin tur skulle göra fler invånare självförsörjande och minska antalet personer som är beroende av bidrag.

Den senaste rapporten från Svenskt Näringsliv placerar vår kommun på oroande plats 241 – den klart sämsta rankningen hittills. Det är hög tid att ta itu med detta uttalade problem och göra allt som krävs för att förbättra vårt företagsklimat.

Under flera år har Södertälje legat i bottenträsket, och varje år har vi hoppats på förbättringar. Dessvärre har det blivit sämre istället för bättre. Vi befinner oss nu på en plats som ingen kommun bör vara stolt över. För att förstå allvaret i situationen måste vi titta närmare på vad den här rankningen egentligen innebär.

”Det är en skam för vår kommun och något som vi måste ta på allvar”

Rankningen baseras på en analys av 18 olika faktorer som påverkar företagsklimatet i våra kommuner. Visst har vi sett positiva förändringar på vissa områden, som politikernas attityder till företagande och tillgången till kompetens. Men det är uppenbart att vi har mycket arbete framför oss på övriga områden.

Det mest oroande är brottsligheten och otryggheten. Under rubriken ”Påverkan av brottslighet/otrygghet” har vi tappat hela fem placeringar och är nu rankade sämst i landet, på plats 290. Det är en skam för vår kommun och något som vi måste ta på allvar.

”Vår ranking visar att det finns ett missnöje bland företagen i Södertälje.”, skrev Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv.

Det minsta vi kan göra är att använda rankningarna som ett verktyg för att förbättra vår verksamhet. På samma sätt som kommunen gör och analyserar HME-undersökningarna (hållbart medarbetarengagemang) och hanterar dem i alla berörda verksamheter, borde vi också göra med mätningar som handlar om Södertäljes företagsklimat.
Alla som arbetar inom kommunen borde förstå vikten av ett fungerande näringsliv och ha en positiv inställning gentemot våra företagare. Analysarbetet från rankningen får inte samla damm på näringslivsavdelningen, det måste spridas till samtliga avdelningar i Stadshuset och ägas tillsammans av alla som arbetar för Södertäljebornas bästa.

”Det är inte längre acceptabelt att vår kommun ligger i botten av företagsklimatrankingen”

Moderaterna har infört en ny arbets- och näringslivsnämnd, som nu är igång och som bland annat syftar till att förbättra företagsklimatet. Både Kristdemokraterna och kommuninvånarna har höga förväntningar på nämnden, som förhoppningsvis kommer att leverera mätbara resultat genom förbättrad service, ökat stöd och minskad byråkrati.

Vi utgår ifrån att majoriteten (M-S-MP) tar ett kraftfullt grepp om denna ödesfråga. Det är inte längre acceptabelt att vår kommun ligger i botten av företagsklimatrankingen. Kristdemokraterna vill se konkreta åtgärder – ett inbjudande ”dukat bord”, som förbättrar tryggheten och skapar en god miljö för näringslivet att verka i.

Det är hög tid att vi tar ett steg framåt och sätter Södertälje på kartan som en attraktiv plats för företagare. Vår stad och dess invånare förtjänar inget mindre än det bästa.

Anna Syrjänen, Kristdemokraterna
Gruppledare

Läs även:
INSÄNDARE: – Varför är Södertälje ofta sämst i klassen?

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 oktober 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Vendela från Södertälje Ridklubb till finalen i Jönköping

2d

Vendela Häll Löfvenius. Foto: Privat

Nästa vecka inleds finalen av Agria Pony Trophy i hoppning på Jönköping Horse Show. En av dem som har kvalificerat sig hela vägen till finalen är Vendela Häll Löfvenius från Södertälje Ridklubb.

Agria Pony Trophy Hoppning är en populär tävling för ponnyryttare mellan 10 och 18 år. Under säsongen har ponnyryttare från hela landet tävlat för att kvalificera sig till finalen på Jönköping Horse Show. I år satte tävlingen nytt rekord med över 200 deltagande ponnyekipage under kvalsäsongen.

Totalt 47 olika ridklubbar är representerade bland de kvalificerade ekipagen till finalen. Flest antal kvalade ekipage kommer från Föreningen Mantorpsryttarna, Kungälvs Hästsportklubb och S.T.O Ryttarsällskap som alla har fyra ekipage vardera klara för den prestigefyllda finalen.

Vendela Häll Löfvenius med hästen Camber Dan från Södertälje Ridklubb är ett av ekipagen. Hon är en av över 200 ponnyryttare från hela Sverige som har deltagit i den intensiva kvalsäsongen för att nå finalen.

– Det är min första tävling i en stor arena, så jag ska göra mitt bästa för att uppnå en så felfri, snabb och stabil runda med min häst som möjligt, säger Vendela.

Finalen av Agria Pony Trophy på Jönköping Horse Show äger rum mellan den 31 oktober och 5 november.

Skribent: Lucas T.

(ANNONSLÄNK)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 11:56
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:31

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors