Företag i fokus:

ADFA i nya insatser för krigsdrabbade armenier

AdFA

Foto: ADFA

Tusentals armenier har tvingats fly från sina hem efter att ha blivit attackerade av grannlandet Azerbadjan. Nu inleder ADFA en klädinsamling för att hjälpa de behövande, samtidigt som organisationens grundare, Nuri Kino, befinner sig på plats för att bidra med hjälp.

I mitten av september inledde azerbajdzjansk militär en attack mot den armeniska befolkningen i Nagorno-Karabach området med hjälp av stort artilleri och drönare. En attack som kallas för ”anti-terroroperation”, men dess mål verkar vara att försöka fördriva de 120.000 armenierna som bor i området, rapporterar DN.

Södertäljebaserade hjälp- och människorättsorganisationen ADFA har vid otaliga tillfällen samlat in och skickat kläder och förnödenheter till länder som Syrien, Libanon, Irak, Turkiet, Armenien och Ukraina. När Telgenytt nådde grundaren, den mångfaldigt prisbelönta journalisten och människorättsaktivisten Nuri Kino, befann han sig i Armeniens huvudstad Jerevan efter att ha befunnit sig vid gränsen mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Han har även tillsammans med lokala hjälporganisationer startat ett flyktingboende för tvåhundra flyktingar.

– Det är ofattbart, skrämmande och läskigt att åter bli vittne till etnisk rensning. Över 100 000 armenier drevs på flykt på bara några dagar, säger Nuri Kino till Telgenytt.

Armenier i Nagorno-Karabach-området avskurna från sina landsmän.
Den enda vägen till Armenien från området är den så kallade Latjinkorridoren, som sedan december 2022 har blockats av azerbajdzjansk militär.

– I tio månader blockerades de från mat, medicin  och elektricitet. När de ändå inte gav upp föll det bomber på dem, detta medan de köade för bröd. På bara några dagar tömdes det som varit deras hemland i tusentals år. Alla världsledare, FN, EU, alla har svikit dem. Gas och annat som av värde gick före armeniernas liv, säger Kino, som även har uttalat sig i den internationella tidningen Newsweek och har uppmärksammats av världsstjärnan Serj Tankian, sångaren i System Of A Down, som delade Kinos artikel.

”Jag är glad, trots omständigheterna, att vi kan göra goda gärningar för folket här i Armenien.”, säger Nuri Kino till Telgenytt.

Nu väljer ADFA att återigen bidra från svenska mark genom att samla kläder och skor i Södertälje, men denna gång ska det insamlade inte transporteras till ett annat land utan säljas i Stockholm genom hjälporganisationen Heart som har secondhandbutiker i Haninge och Kungälv.

– Överskottet går sedan direkt till behövande. Använda kläder och skor i Sverige omvandlas till mat och medicin i länder som Irak och Armenien, säger Fahmi Afram som sitter i ADFA:s styrelse. 

Södertäljebon och styrlesemedlemmen, Fahmi Afram. Foto: ADFA

Medan de hjälper behövande i Armenien delar ADFAs volontärer även ut mat och vatten i de syriska städerna Hassakeh och Qamshli och fortsätter att finansiera en vårdmottagning i Libanon. Hjälporganisationen svarade också snabbt på den fruktansvärda bröllopsbranden i Irak och samlade in och skickade 200.000 kronor till medicinsk hjälp, och planerar nu ytterligare insatser för offren efter branden. Totalt beräknar organisationen de senaste veckorna ha skickat cirka 800.000 kronor till behövande i Irak, Syrien, Libanon och Armenien.

– Vi är mycket tacksamma över alla generösa bidrag, stora som små. Fattigpensionärer som bidrar med 20 kronor, andra som skänker några tusen. Vi är överväldigade av all kärlek till medmänniskan, säger Elgeskog och fortsätter med att vädja till Södertäljebor att komma med så mycket kläder som möjligt till insamlingen. Hon poängterar att allt ska vara rent, helt och vikt, så att plaggen ska kunna säljas, säger Annika Elgeskog, influenser och styrelseledamot ADFA.

Insamlingen kommer att hållas den 14 och 15 oktober mellan klockan 11 och 19 på parkeringen utanför restaurang Flames i Weda.

Annika Elgeskog delar ut förnödenheter. Foto: ADFA

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 oktober 2023 14:01
Senast uppdaterad: 3 oktober 2023 14:41

Vendela från Södertälje Ridklubb till finalen i Jönköping

2d

Vendela Häll Löfvenius. Foto: Privat

Nästa vecka inleds finalen av Agria Pony Trophy i hoppning på Jönköping Horse Show. En av dem som har kvalificerat sig hela vägen till finalen är Vendela Häll Löfvenius från Södertälje Ridklubb.

Agria Pony Trophy Hoppning är en populär tävling för ponnyryttare mellan 10 och 18 år. Under säsongen har ponnyryttare från hela landet tävlat för att kvalificera sig till finalen på Jönköping Horse Show. I år satte tävlingen nytt rekord med över 200 deltagande ponnyekipage under kvalsäsongen.

Totalt 47 olika ridklubbar är representerade bland de kvalificerade ekipagen till finalen. Flest antal kvalade ekipage kommer från Föreningen Mantorpsryttarna, Kungälvs Hästsportklubb och S.T.O Ryttarsällskap som alla har fyra ekipage vardera klara för den prestigefyllda finalen.

Vendela Häll Löfvenius med hästen Camber Dan från Södertälje Ridklubb är ett av ekipagen. Hon är en av över 200 ponnyryttare från hela Sverige som har deltagit i den intensiva kvalsäsongen för att nå finalen.

– Det är min första tävling i en stor arena, så jag ska göra mitt bästa för att uppnå en så felfri, snabb och stabil runda med min häst som möjligt, säger Vendela.

Finalen av Agria Pony Trophy på Jönköping Horse Show äger rum mellan den 31 oktober och 5 november.

Skribent: Lucas T.

(ANNONSLÄNK)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 11:56
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:31

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors