Företag i fokus:

Ny i det ekonomiska pusslet – ”Syns man inte, finns man inte”

Foto: Daniel Hansson

Det blåser positiva vindar inom SSK som organisation. Klubben stärker nu upp med Per Viberg som ny kommersiell chef, efter att ha varit klubbchef för FCB Kalmarsunds innebandy i 6,5 år.

– Föreningen var rätt liten när jag kom dit men har där efter lyckats öka intäkterna mycket, speciellt bland samarbetspartners, vilka har femdubblats under de här åren och varit marknadsledande inom innebandyn, berättar SSK:s nya kommersielle chef Per Viberg för Telgenytt.

– Innan det har jag jobbat inom näringslivet, framför allt genom att driva egna företag. Jag har bland annat drivit O ‘Learys på Gotland och lite andra affärsrörelser.

Viberg hade redan bestämt sig för att lämna sitt uppdrag i Kalmarsund för nya utmaningar innan Södertälje Sportklubb kom med i bilden. Nu är han alltså anställd på heltid i klubben som kommersiell chef – huvudansvarig för marknad och försäljning.

– Jag bestämde mig redan i maj för att göra någonting annat. Det var inte på grund av att jag inte trivdes med mitt jobb. Det var främst för att jag tyckte att innebandy som sport stod still, Kalmarsund var marknadsledande och växte hela tiden men resten av innebandy-Sverige stod liksom still och tittade på.

(Annonslänk)

-Utan att egentligen ha någon bestämd plan så bestämde jag mig för att sluta. När jag stänger den här dörren så kommer det att öppnas en dörr någon annanstans.

Viberg tvekade inte en sekund med att söka jobbet som kommersiell chef i Södertälje Sportklubb och när han väl satt sig in i vad tjänsten innebar, förstod han direkt att den här typen av uppdrag är hans ”hemmaplan”.

– Då dök den här tjänsten upp och jag sökte den direkt när jag läste arbetsbeskrivningen. Jag kände direkt att det här jobbet är precis det som jag tyckt varit allra roligast och mina starkaste sidor. Att jobba med det kommersiella, utveckla en förening, dra in pengar och stärka affärsnätverket.

– Det blev en lång process med ett antal möten, men det kändes redan från början väldigt bra, kändes som det var en väldigt bra träff där föreningen är idag. SSK är en anrik förening med stark kultur. Samtidigt behöver man som klubb ta nästa steg med det kommersiella för att på lång sikt vara ett topplag men också med ambitionen att vara en SHL-klubb i framtiden.

Vad var det mer specifikt som lockande dig att vilja ha det här uppdraget i SSK?

– Jag är någon form av föreningsentreprenör, jag tycker om det affärsmässiga inom idrotten. Framför allt det kommersiella är det jag brinner för, vilket är viktigt i dagens idrott och hockey.

En annan aspekt och nog så viktig i sammanhanget när det gäller Per Vibergs beslut är att han alltid har haft sina sympatier hos Sportklubben från Kringelstaden.

– SSK är faktiskt den enda hockeyklubben i Sverige som jag följt och hejat på. Jag minns 85 väl, de åren i mitten på 80-talet med SM-final och SM-guld. Det är starka minnen man har, de första idrottsminnena man egentligen har är ju Anders Eldebrink, Tom Eklund, Säcken (Hans Särkijärvi) och allt vad de hette. 1985 var jag tio bast och SSK var laget man höll på, så det fanns ju också den kopplingen till klubben sedan tidigare.  

I Vibergs fortsatta resonemang framgår det tydligt att han tror starkt på den resa som han tillsammans med klubben ska påbörja. Inte minst med tanke på de krafter som enligt honom finns i och runt Södertälje Sportklubb.

– Jag ser en otrolig potential i SSK, det finns en enorm kraft i supportrarna. Det finns en sådan stark och anrik kultur runt föreningen vilket man märker fort att det finns. Jag drivs av att få vara med och bygga något som kan bli starkt på sikt och kan mäta sig på alla sätt mot de starkaste klubbarna.

Vart kommer fokus ligga just nu?

– Nu har vi en stark marknads och säljavdelning med Marcus Palm, Fredrik Gustavsson och kompani. Men fokus blir att ta fram ett starkt material, någonstans har ju de som jobbat med de marknadsmässiga bitarna haft fullt upp med det dagliga att sälja.

(Annons)

– Vi ska ta fram ett starkt säljmaterial, vi kommer att dra fram ett affärsnätverk där tanken är att det ska bli en större affärsnytta av att vara partner till Södertälje Sportklubb, det kanske inte varit så starkt här med våra partners.

På sikt är det viktigt att även SSK:s sponsorer medverkar i större utsträckning på event kring matchdagar och på ett mer kontinuerligt sätt är på plats under matcherna. Det menar Viberg är en viktig del i att få fler samarbetspartner och få dem att bidra med mer.

– Det ska vara naturligt, ska man göra affärer i Södertälje så ska man vara en del av SSK. Man ska vara på matcherna, man ska vilja vara på våra träffar. Nu behöver man hitta tillbaka, man behöver bygga ett starkt affärsnätverk för sina sponsorer som finansierar verksamheten.

– Att de kommer till arenan för att de vill se på hockey men också för att de kommer att träffa så mycket folk, mötena ska ge affärer och så vidare. Jag tror också på att bredda med fler partners som lägger 100-150 tusen, där tror jag vi kan växa inom SSK om man jämför med många andra föreningar. Vi behöver ha högre volym där.

Vi har ju sett sponsring som gått åt andra hållet och i stället dragit in på stödet kraftigt, tänker främst på Skoda. Hur kommer samarbetet se ut där i fortsättningen?

– Jag vet att Skoda har varit en stark partner både till AIK och Djurgården i Hockeyallsvenskan och inte minst till SSK. Vi har fortsatt en partner, Din bil, så jag tror att det går att göra ett lika nära samarbete med dem som tidigare eller kanske ännu närmare.

– Det finns möjlighet att jobba ihop med fler bilmärken. Sedan tror jag att oavsett vad det är för bransch, måste vi dels jobba mot företag med större avtal men samtidigt bredda oss. Man vill att alla ska kunna bli partners på ett eller annat sätt till föreningen. Det är en så viktig del, SSK ger ju så enormt mycket marknadsföring till Södertälje och närområdet.

– Det medför också ett stort ansvar men jag tror man kan öka volymen och med en sportslig framgång och ett större affärs-nätverk så kan man växa på alla olika sätt.

Vilka är de största utmaningarna för dig och klubben om man ser till att öka intäkter både i det kortare och det längre perspektivet?

– I det kortare perspektivet hade det varit bättre om jag hade börjat min anställning redan i Mars, den stora införsäljningen sker ju fram till midsommar. Nu kommer jag in så nära seriepremiären, man ska lära känna verksamheten. Det är svårare i ett kortare perspektiv att påverka, utan man får se var vi är nu och var vi vill vara om ett år.

– Jag tror man får se det långsiktigt, det gäller att göra bra saker varje dag och visa att man finns där, att man vill ligga i framkant. Att man vill vara med och leda utvecklingen. Då kommer det bli väldigt bra.

– Folk drar folk precis som när det blir en effekt av att det kommer folk på matcherna. För två år sedan såldes det 700 säsongskort, förra säsongen 900 och i år 1200. Det bubblar någonstans av förväntningar. Nästa säsong har vi förhoppningsvis sålt 1500 säsongskort. Det är en dubbling på några år, så det gäller att försöka se det långsiktigt, det är inte alltid idrotten har det tålamodet. Det är tufft att driva elitverksamhet idag, det kostar liksom.

Per Viberg, ny kommersiell chef i SSK. Foto: SSK

Det blåser positiva vindar i SSK som organisation, helt rätt läge att komma in utifrån. Transportsträckan blir lite kortare och utmaningarna lite lättare att hantera anser Viberg.

– Den största kraften är att jag kommer in i ett läge där det bubblar av sportsliga förväntningar, man är i en uppåtgående trend, det pratas SSK.

– Det är betydligt lättare att komma in och göra bra saker då än, nu jobbar man på många sätt i medvind. Det andas en tro på det här.

Var ser du att verksamheten har potential att växa mest, privat, företag eller event?

– Jag tror man kan växa i alla de delarna. Eventet är en sådan grej som om man ser på förra året hade man ett sorts intro med rök och eld när man hade derbyn och under kvartsfinalen i hockeyallsvenska slutspelet. I år blir det den standarden på varje match, man förväntar sig nog det som hockeypublik idag. Med matcharrangemanget tror jag vi kan ta stora steg, där kan vi hela tiden bli bättre.

– Företagsmarknaden är väl, ska inte säga enklast, men gör man ett bra jobb där, har en bra produkt och säljer den på ett bra sätt så kommer vi öka både på antal partners och i kronor. Det är reflektionen jag får när man har pratat med lite företag, att det varit hockey men inte så mycket utöver hockeymatchen.

(Annons)

– Sedan är det klart att allting blir lättare när det går sportsligt bra. Då är det mycket lättare att bygga upp de här bitarna i stället än när man är inne i en tung period, då blir det svårare att få partners till föreningen och också få dem att aktivera sig.

Vad är rimligt för SSK som organisation att öka omsättningen med från nu och över nästa säsong?

– Det har jag svårt att greppa i dagsläget, försäljningen springer väldigt fort. Sedan ska man ha tid att sammanställa allt exakt om hur vi ligger till. Jag tror att den stora potentialen ligger 1-2 år framåt i tiden. Där tror jag man kan få en rejäl ökning.

– Scaniarinken är på många sätt en fantastisk arena men den har ju några år på nacken. Det finns ju en utmaning kring logistik och restauranger också vidare kring matcherna. Tar vi och tittar på Växjös arena så är den ju byggd i en helt annan tid där man kunnat anpassa restauranger och så på ett helt annat sätt. Här får vi jobba med de resurserna och förutsättningar man har.

Finns det redan nu åtgärder vilka du tror kan göra skillnad i den dagliga verksamheten?

– Jag tror att på kort sikt så kommer våra partners att märka störst skillnad, de kommer märka att det blir sponsorträffar, det kommer märkas att det händer saker för våra samarbetspartners.

– Det är så tidigt på säsongen och man har nog som klubb kommit lite längre i arbetet med den privata delen och eventet kring matcher och dylikt. Det är mot företagsmarknaden man har det största jobbet att göra under de kommande åren. Det är min känsla så här långt.

Att det är skilda världar i de ekonomiska förutsättningarna för damhockeyn gentemot herrhockey är ju ingen nyhet. Mycket har ändå hänt de senaste åren, i alla fall om man tittar på damverksamheten i SSK. Det är något som Per Viberg tagit fasta på sedan han tillträdde sin tjänst den 15:e september.

– Det finns mycket mer resurser till damlaget idag än det var för 3-4 år sedan. Resurserna har succesivt växt år för år. Där hoppas jag verkligen att organisationen fortsätter att ta steg. Att man är en förebild inom svensk hockey, jag tror det är viktigt för vårt varumärke.

– Det är viktigt att ha en damverksamhet, SSK är mycket tradition och anor. Ser vi till de här lite ”nya” föreningarna finns det inte den bredden i ungdomsverksamheten, gällande både killar och tjejer, juniorverksamhet, elitlag. Jag tycker det är en styrka att ha hela den bredden i föreningen.  

Hur viktig är exponeringen av SSK i diverse medier för att klubben ska växa både som varumärke och ekonomiskt?

– Det är väldigt viktigt, nu är ju SSK en anrik förening som har lite ”gratis” där. Men syns man inte så finns man inte, man måste hela tiden vara med och måste ut mediabruset. Det är viktigt att synas.

– Kanske en viss målgrupp som man vill attrahera inte läser dagspress på samma sätt idag. Men det är viktigt att klubben syns i många olika sammanhang, till slut kommer man inte ihåg i vilket sammanhang man sett SSK utan ser klubben lite här och var. Generellt är det viktigt att befinna sig i mediabruset, att man syns och är relevant.

Vilka är dina visioner för SSK som klubb och vad krävs för att komma dit?

– SSK är en stor förening med många anställda, men en av de absolut viktigaste krafterna är de ideella. De klarar vi oss inte utan.

(Annonslänk)

– Det jag tror jag kan bidra med är att spänna bågen, att våga utmana, kraften i att våga tro på någonting. Om en tror på något så börjar två tro på något och fler följer efter, att uttalat våga tro på spel i SHL, eller i damernas fall SDHL, annars kommer det aldrig bli verklighet.

– Något som jag redan har börjat titta på är hur vi får mer LED i arenan, det vill vi ha när vi spelar i Hockeyallsvenskan. Det skulle bli lite panik om vi skulle gå upp till SHL, våga sätta sådana planer som innefattar dels att vara ett topplag i HA, dels förbereda på spel i SHL. Att vi tänker lite mer långsiktigt, hur vi gör den dagen vi går upp.

– Svensk hockey behöver SSK i högsta serien. Det finns några starka varumärken i HA, det såg man ju förra året i den hockeyallsvenska finalen som hade fler tittare än SM-finalen.

Det finns som sagt starka varumärken i HA men också några mindre klubbar både ekonomiskt och organisatoriskt. Beroende på typ av motståndare i serien, kanske det inte lockar vissa att gå till arenan på hockey utan väljer istället soffan eller inte kollar på matchen alls.

– Det är en otrolig spridning, att man ena dagen ska möta Kalmar, Almtuna eller Tingsryd, för att sedan nästa dag möta Djurgården, Brynäs, Björklöven. Det är en utmaning för oss i SSK. Är man relevant och en attraktiv produkt när man inte möter de lite mer namnkunniga lagen?

– I möten med Djurgården och AIK behöver man inte göra så mycket utan där är intresset stort från början vilket det inte är när man möter de lite ”mindre” klubbarna.

Var befinner sig Södertälje Sportklubb om fem år?

– Jag tror redan nu efter att bara ha varit insatt i det här några veckor att man spelar i SHL respektive SDHL.

Hur ser du på herr och damlagets chanser den här säsongen?

– Jag tror båda lagen kommer att slåss om en plats, sedan är det ju en kortare serie för damerna men tror att de kommer vara med och slåss om en plats till SDHL.

– Kortsiktigt för herrlaget tycker jag att det är en bra uttalad målsättning att man ska vara ett topplag det närmaste året och varje år vara med och utmana om att avancera till SHL.

-Om det blir den här säsongen eller om två år det får vi ju se. Konkurrensen är stor men all press ligger ju egentligen på Brynäs. De har ju med sig sin ekonomiska fallskärm första året. Samtidigt är det enorm press att försöka gå upp igen direkt.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 oktober 2023 05:15
Senast uppdaterad: 29 oktober 2023 20:45

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors