Företag i fokus:

Liberalerna: Nu gör vi förskolan skärmfri

PIXNIO-Barn-iPad-skola

Foto: Pixnio

Skärmifieringen har svept över skolsverige med en förödande kraft. Idag är det inte ovanligt att små barn sitter framför skärmar redan i förskolan. Detta trots att forskning starkt avråder från det.

Liberalerna kommer nu att ta initiativ för att skärmhetsen i förskolan rullas tillbaka. Skolverket ska föreslå ändringar i förskolans läroplan som innebär att det inte ska finnas krav på att digitala lärverktyg används i utbildningen. Myndigheten ska även föreslå ändringar som innebär att utbildningen i huvudsak ska vara skärmfri för barnen. Skärmexperimentet i förskolan har gått för långt. Det långsiktiga målet är att förskolan ska vara helt skärmfri.

I dag sitter många fyraåringar med skärmar i stället för att utforska världen med sina egna sinnen och ögon. WHO rekommenderar barn mellan två och fem år till högst 60 minuters stillasittande skärmtid per dag. 

Experter på Karolinska Institutet och Lunds universitet har konstaterat att barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten. I studier kopplas mycket skärmtid till sämre språkutveckling och att undervisning på skärmar är bortkastad ur lär- och utvecklingssynpunkt för de allra yngsta barnen.

Metin Hawsho. Liberalernas gruppledare Södertälje

Liberalerna rev därför nyligen upp den förra regeringens nationella digitaliseringsstrategi som bland annat skulle innebära fortsatt digitalisering i förskolan.

Idag är det obligatoriskt enligt förskolans läroplan att även små barn ska använda digitala verktyg, det ändrar vi nu på. Huvudregeln i förskolans läroplan ska i stället vara att undervisningen är skärmfri.

Skärmarna hör helt enkelt inte hemma i förskolan. 

Så gör vi för att barn i förskolan ska utforska paddorna i dammen, snarare än sitta med paddan i soffan.

Självklart ska man få koppla av framför favoritprogrammet på TV eller Youtube ibland. Men skärmar ska vara som lördagsgodis – man ska inte få det för ofta. Skolan och förskolan ska vara arenor för att lära sig saker, för att umgås med andra barn och för att röra på sig. För mycket skärmtid kan leda till koncentrationssvårigheter och tränger undan fysisk aktivitet. Skärmarna hör helt enkelt inte hemma i förskolan. 

Både förskolan och skolan är viktigast för de barn som kommer från resurssvaga hem, där man inte har böcker i bokhyllorna och där man kanske inte pratar svenska.

Liberalerna gör nu en läsoffensiv, vi satsar på skolbibliotek, böcker och mer svenska i lågstadiet. Men för att skolan ska kunna erbjuda lugn och ro så måste skärmarna bort ur förskolan. Vi tar nu viktiga steg för en skola som går tillbaka till grunderna. 

Metin Hawsho,
Gruppledare Liberalerna Södertälje

Evelyn Paz (L)

Alvin Hanna (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 oktober 2023 04:00
Senast uppdaterad: 7 oktober 2023 18:52

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors