Företag i fokus:

Kommunen bryter mot lagen – ”Ett övervakningssamhälle”

boel

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner(S). Foto: Shamash Oyal

Södertälje kommun bryter mot lagen genom kontinuerliga bakgrundskontroller av de anställda, det menar Fackförbundet som nu ingår i en tvist med kommunen. – Den här utvecklingen leder till ett övervakningssamhälle av värsta sort säger Zandra Michal, avdelningsordförande i Kommunal Stockholms län.

Våren 2022 meddelade kommunstyrelsens ordförande Boel Godner och Elof Hansjons (S) i en debattartikel i SvD att Södertälje kommun inför en av de mest omfattande bakgrundskontrollerna av anställda i landet. Kontrollerna av de anställda ska hålla kriminella borta från kommunen, men enligt Fackförbundet Kommunal, som nu rasar mot Södertälje kommun, strider slagningarna mot lagen.

Sedan kommunen införde bakgrundskontrollerna av samtliga cirka 7 000 anställda har två anmälningar upprättats till Justitieombudsmannen, JO. Den ena anmälan gjordes av en anställd, och den andra gjordes av experten Staffan Olsson som har arbetat med integritetsfrågor i flera decennier.

Enligt facket hävdar de att kommunen överträder GDPR genom att genomföra registerutdrag under icke-tillåtna omständigheter. I registerutdragen kan kommunen se vilka brott personerna har blivit dömda för, men de kan även visa träffar för mindre allvarliga brott där personen endast varit misstänkt utan att det har lett till åtal eller dom. Dessutom utförs insamlingen i samarbete med en extern part.

– Det är orimligt att exempelvis en kock på ett äldreboende som har 20 års prickfri anställning ska få sina personuppgifter spridda på det här sättet. Den här utvecklingen leder till ett övervakningssamhälle av värsta sort, säger Zandra Michal, avdelningsordförande i Kommunal Stockholms län i ett pressmeddelande.

Zandra Michal, avdelningsordförande Kommunal Stockholms län. Foto: Kommunal

Men Södertälje kommunen hävdar att de följer lagen och att de ställer höga krav på det företag som genomför slagningarna.

– Det är kanske tre personer i kommunen som får veta när det är någonting som plingar till. Våra medborgare ska känna sig trygga med att det inte finns anställda som jobbat med brottslighet inom våra verksamheter, säger kommunstyrelsens ordförande Boel Godner(S) till SR.

Enligt lagen får registerutdrag bara utföras under specifika omständigheter, men Fackförbundet anser att kommunens kontinuerliga övervakning av anställda utan deras samtycke strider mot svensk och europeisk lagstiftning.

Södertälje kommun skjuter upp och förlänger processen.

Kommunal anser nu att de måste ingå en lokal tvisteförhandling på grund av överträdelser av Dataskyddsförordningen. Detta beror på att Södertälje kommun har undvikit att föra en normal dialog med Kommunal. Tidigare har Fackförbundet och Södertälje kommun haft överläggningar angående frågan, men kommunen har upprepade gånger skjutit upp och förlängt processen.

– Vi är chockade över att en kommun behandlar våra medlemmars personuppgifter på det här sättet, säger Zandra Michal.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 oktober 2023 18:30
Senast uppdaterad: 17 oktober 2023 17:04

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors